Prövningens stund

Idag är det första söndagen i fastan och dagens rubrik är ”prövningens stund”. Evangelietexten som lästes i många kyrkor idag var hämtad från Matteusevangeliet kapitel 4 verserna 1-11. Där kan vi läsa om hur Jesus, i öknen, sätt på prov av djävulen. Också vi möter många prövningar i våra liv. stora och små. Och när vi gör det är det gott att påminna sig om att vi inte möter dem ensamma. Jesus har prövats precis som vi och han delar våra prövningar.

En psalm jag vill bära med mig ut i veckan som kommer är SvPs 48 – ”Vilken vän vi har i Jesus”. Jag ger den till er också:

Vilken vän vi har i Jesus, trofast, kärleksfull och god! När vi frestas, när vi prövas, vill han ge oss kraft och mod. Ofta tyngs vi ner av oro, glömmer att vi har en vän som har lovat vara med oss, hjälpa om och om igen.

Har du sorger och bekymmer, är du modlös trött och svag, Jesus hjälper dig att bära dina bördor dag för dag. Han som gråtit våra tårar ser vår ångest och vår nöd. Den som sörjer vill han trösta, den som vacklar ger han stöd.

Är du bitter och besviken, har ditt hjärta djupa sår, säg till Jesus vad du känner, våga tro att han förstår. Han som bar vår synd och plåga i sin egen kropp en gång älskar oss och ger oss vila, tänder hopp och föder sång.

Text: J. Scriven ca 1855, E. Magnusson 1984

Vårvinter?

Nu börjar solen titta fram mer och mer på dagarna och säg den själ som inte värms av dess strålar?
I Skellefteå har vi haft glädjen att ha strålande väder under flera dagar… de nyinköpta skidorna står i trapphallen och väntar på premiärturen, snart…

Ännu ligger snön i drivor och med solens strålar blir det vackert!

Ännu ligger snön i drivor och med solens strålar blir det vackert!

Ny predikan – ”Kärlekens väg”

Nu finns förra söndagens predikan upplagd under ”Anna-Saras predikningar”. Temat var som jag tidigare skrev ”Kärlekens väg”. Trevlig läsning!

Kommentera gärna!

Askonsdag, fastan börjar

Idag börjar fastan, kyrkans förberedelsetid inför det stora som ska ske under påsken: Att Jesus, gudasonen, tar din och min skuld och skam (allt det som inte är så ljuvligt och fantastiskt som Gud önskar för oss) i sin kropp på korset och för det till sin rätta plats, graven. När Jesus sedan uppstår så är allt det kvar där, och du och jag får möjligheten att låta det vara kvar i dödsriket för att istället ta emot ta emot Jesu erbjudande: Det goda, eviga livet

Jag har kommit för att de skall ha liv, ja, liv i överflöd. (Johannesevangeliet 10:10)

Idag är det askonsdagsmässa i Sankt Olovs kyrka, klockan 18.30. En av texterna är från profeten Jesaja:

Är det en sådan fasta jag vill se: en dag då man späker sig, hänger med huvudet som ett strå, ligger isäck och ska? Kallar du det fasta, en dag som behagar Herren?

Nej, detta är den fasta jag vill se: att du lossar orättfärdiga bojor, sliter sönder okets rep, befriar de förtryckta, krossar alla ok. Dela ditt bröd med den hungrige, ge hemlösa stackare husrum, ser du en naken så klä honom, vänd inte dina egna ryggen! (Jesaja 58:5-7)

Stora och svåra ord och stora och svåra uppgifter. Genast blev det lite svårare än att bara avstå sötsaker, kaffe, TV-tittande eller vad det nu kan vara. En god start är det att avstå, då får vi mer tid och energi till att utföra Guds kärleksgärningar och så följa ”Kärlekens väg”.

Gud lämnar oss dock inte där, vi har fått den helige Ande som också kallas Hjälparen, vi får be om vishet, styrka och kärlek att utföra dessa Herrens verk, denna Guds fasta. Gud ger oss också sitt löfte, att om vi gör den fasta som Gud vill:

Då bryter gryningsljuset fram för dig, och dina sår ska läkas. Din rättfärdighet skall gå framför dig och Herrens härlighet gå sist i ditt tåg. Då skall Herren svara när du kallar, när du ropar säger han: ”Här är jag.” (Jesaja 58:8-9)

Shalom (Frid)!

Fettisdag, att gå in i fastan med glädje!

Idag är det fettisdagen, en dag att äta semlor och glädja sig. Imorgon börjar fastan. På Kyrkpressens hemsida kan man rösta/ge sin tanke om vad man ska avstå från under fastan. Man kan välja på: Matvaror, konsumtion, ingenting, något annat och nöjen. Vissa matvaror är vad de flesta har angett som sin tanke om vad de vill avstå ifrån, vilket kanske inte var så otippat?!

Jag vet inte vad du tänkt att avstå ifrån, kanske är det också matvaror, kanske något annat?

Jag har inför denna fasta tänk mycket på vad fasta innebär. Hela fasteidén är riktigt konkret och lättförståelig: Att avstå delar av världen för att fylla denna plats i sitt liv med Gud. Under förfastan förbereder man sig inför fastan, sedan kommer fastlagen (vilken tycks variera lite i längd mellan olika kyrkotraditioner, men ofta är den i alla fall tre dagar: fastlagssöndagen (nu i söndags) till och med fettisdagen (idag)) då man riktigt tar i i festandet. Detta kan vi se i dansen och karnevalen i till exempel Rio de Janeiro och Rom. Ursprunget till dessa fester, som säkert nu tappat mycket av sin förankring i kyrkans liv, är kyrkoåret och dess festliga avslut av förfastan och ingången i fastan. Karneval lär också betyda ”kött adjö”, eftersom man under fastan inte äter kött i många traditioner)

Nu till det revolutionerande, eller i alla fall något jag funnit värt att notera:

Fastlagens festande och glädje påminner oss om att vi kan ta med oss glädjen in i fastan, in i förberedelsetiden inför påsken. Med glädje får vi förbereda oss för det som förvisso är tungt (vi är syndare, så Jesus led och dog på grund av mig), men samtidigt glädjefyllt (Jesus gjorde det för att han älskar mig, genom Jesus har jag nu förlåtelse och upprättelse).

Nu ska vi ut och äta semla och sedan glädja oss i förberdelsen för påsken.

Välsignelser och goda semlor önskar jag dig!

Bokrea, fastlagsfähigt eller fastefrestelse?

Om det är en stor last jag har (bokstavligt både stor och tung) så är det nog böcker. Jag tycker om böcker. En gång läste jag en sentens: ”Bokhyllan är den stege med vars hjälp du blir din övermans like”, den tycker jag mycket om!

I afton börjar så bokrean, Bokia i Skellefteå öppnar portarna vid midnatt. Jag har aldrig varit på en bokaffär öppen om natten när bokrean börjar, både jag och Anna-Sara är lediga imorgon. Fyndläge? Smashboll? Kanske vore det ett värdigt och fint sätt att fira inför fastan?

Vi befinner oss  ju i fastlagen, den festliga tid då det på andra håll i världen firas med karnevaler och annat, innan vi så går in i fastan då vi förbereder oss och riktar in oss mot påskens stora händelse: Jesu död på korset och hans uppståndelse.

Men, kanske blir det ändå ingen bokrea. Något som börjar mitt i natten börjar faktiskt rätt så sent, det tenderar likaledes att ta slut rätt så sent. Men den viktigaste orsaken är nog trots allt att jag inte behöver några fler böcker, likt de flesta i Sverige och i västvärlden behöver jag väl strängt taget betydligt mindre/färre än jag har. Av någon anledning har jag hamnat här, i ett land och i en omgivning som inte direkt gör fest och överflöd till något svårt, men som definitivt blir en utmaning under fastan och som definitivt är en utmaning annars i livet med Gud.

Det är lätt att söva sig eller döva sig med vad världen ger, mycket lättare än att fråga efter vad Gud vill och vad Gud ger.

Ta hand om er i natten och fyll endast en skottkärra per person.

Bloggpappa

Under loppet av en vecka har jag haft förmånen att vara hemma i Luleå två gånger, vilket inte har till vanligheterna. Under vårt pastorsadjunktsår åker vi till Luleå ungefär en gång i månaden för grupphandledning, vilket var anledningen till det första besöket i Luleå. Det andra besöket hade mer angenäma orsaker (även om grupphandleningen också är mycket bra!). Mina föräldrar fyller nämligen år med ungefär en veckan mellanrum och de passade på att fira med en gemensam födelsedagsmiddag. Tyvärr har jag inga fotobevis från denna trevliga tillställning, men däremot på min bloggande pappa i köket i Luleå.

bloggpappa

Uppdaterad länk i ”Svenska kyrkan och äktenskapet, positiva tongångar”

Nu, så. Nu fungerar länken. Artikeln heter ”Prästers nej ointressant”, finns under arkivet för januari i Svenska kyrkans artikelarkiv.

Kärlekens väg

På söndag är det fastlagssöndagen, sista söndagen innan fastan inleds (på onsdag – även kallad askonsdagen). Fastlagssöndagen är på många håll i världen en festsöndag – Karnevaler är ju vanliga som ett sätt att ta förväl av vardagen och gå in i fastans enklare tillvaro. Jag tycker om idén om att kontrastera saker mot varandra. Från glädje till allvar och från allvar till glädje. Saker och ting blir tydliga när man tar dem på allvar och låter var sak ha sin särprägel. Det gäller både veckans dagar (vardag och helg) och våra kristna högtider, som ger dynamik till livet.

Nu på söndag är det ju då som sagt fastlagssöndagen och temat är ”Kärlekens väg”. En av texterna som kommer att läsas är hämtad från 1:a Korithierbrevet kapitel 13. Där återfinns en text som ofta kallas för kärlekens lov och delar av texten läses ofta ofta vid vigselgudstjänster och blir ju då någon slags romantisk dröm om kärleken. Men när texten hamnar såhär på en söndag finns ju möjligheten att gräva lite djupare i texten och se vad de egentligen är frågan om, och det är spännande…

Jag tycker väldigt mycket om kärlekens lov, det är stora och vackra ord och texten är som en predikan i sig. Men den får ingen riktig rättvisa om man bara läser kapitel 13. Läs hela avsnittet kapitel 12-14 i 1:a Korinthierbrevet om du inte har gjort det så framträder en helhetsbild av vad det är Paulus talar om.
Nu framträder bilden av den kristna gemenskapen, Andens gåvor och kärlekens plats där.
En bild av de troendes gemenskap och av hur vi alla har gåvor och talanger som är till för varandra. Gud har gett oss varandra!

Och där kommer kärlekens lov in – eller snarare kärlekens väg. Vägen vi har att vandra tillsammans är den i kärlek. Har vi alla gåvor, all kunskap, allt vi kan tänka oss men saknar kärlek – ja då barkar det rätt snabbt åt skogen. Då börjar vi använda det vi fått för egna syften. Kanske börjar vi manipulera andra eller sträva efter att själva framstå som framgångsrika. Allt för många människor har farit illa av kärlekslösa andliga ledare – om än aldrig så rikt utrustade med gåvor.

karlekens-vag

Vi behöver ödmjukhet och kärlek i vårt liv med varandra, för vi är alla sårbara och begränsade människor.

Ännu ser vi i en gåtfull spegelbild; då skall vi se ansikte mot ansikte. Ännu är min kunskap begränsad; då skall den bli fullständig som Guds kunskap om mig. Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre, och störst av dem är kärleken.”  1 Kor.13:12-13

Svenska kyrkan och äktenskapet, positiva tongångar

Ibland blir jag lite nöjd, som när jag läser denna artikel om Svenska kyrkan och äktenskapet och vigselrätt kontra vigselplikt. Den är hälsosamt befriad från utryck som nedvärderar andra. Sakligt berättar den om hur det faktiskt kommer att påverka kyrkan med att präster som tror att det är Gudi behagligt med samkönade äktenskap och tillsammans med präster som tror att det är Gudi behagligt med enbart tvåkönade äktenskap.

Påverka i betydelsen: på ett pastoralt plan, hur det kommer att påverka kyrkan på andra sätt är en större fråga.

Läs gärna och be att denna ton alltid skulle vara den minst toleranta och minst kärleksfulla så att vi inte slits sönder i den kristna kyrkan av frågan om relationer och andra viktiga, men på ett sätt perifera frågor. Detta med ”den kristna kyrkan” är en viktig passus, denna fråga är ju inte något för Svenska kyrkan allena, utan i allra högsta grad en ekumenisk fråga.

I många diskussioner i kyrkliga sammanhang vore det gott om Paulus förhoppningar finge råda:

Er kärlek skall vara uppriktig. Avsky det onda, håll fast vid det goda. Visa varandra tillgivenhet och broderlig kärlek, överträffa varandra i ömsesidig aktning. (Romarbrevet 12:9-10)

 

Stå inte i skuld till någon, utom i er kärlek till varandra. Ty den som älskar sin medmänniska har uppfyllt lagen (Romarbrevet 13:8)