I dagarna har diskussionerna om Gudrun Schyman och Feministiskt initiativs uppeldande av pengar under Almedalsveckan fortsatt. Enligt Gudrun Schyman
[Kan] att elda upp 100 000 kronor … verka desperat, och det är det också. Det är en desperat reaktion på en desperat situationdesperat reaktion på en desperat situation
Anledningen till att bränna 100 000 kr på en grill var för att påvisa löneskillnaderna mellan män och kvinnor, detta ska vara skillnaden varje minut mellan våra löner. Om det är så så måste man säga att det är mycket, väldigt mycket till och med. Sedan tar väl förstås detta ingen hänsyn till utbildning, befattningens krav, frivilliga val att vara hemma med barn eller andra faktorer? Men att få upp det på dagordningen känns dock lite relevant kan jag tycka.
Dock har detta tilltag fått många negativa och tveksamma reaktioner: Aftonbladet, Expressen-ledarblogg, Expressen
Kanske är det osmakligt, kanske inte, de flesta av oss verkar i alla fall inte direkt förlora på det, dock så vinner den som har mest pengar mest på att 100 000 kronor försvinner ur systemet. Dessutom kan man ju undra hur mycket de andra partiernas kampanjer kostar och om de får lika mycket tillbaka, effekten tycks välspridd och värdefull för dessa 100 000 kr.
För att avrunda och för att ansluta till denna veckas tema i kyrkoåret: Efterföljelse (av vår Herre Jesus Kristus alltså, inte av politiska figurer) så tänkte jag göra något som jag nog inte trodde att jag skulle göra, nämligen länka till, samt uppmärksamma valda delar ur, Feministiskt initiativs nyhetsbrev.
Det jag främst tänker på är Tomas Mazettis motivering till att han skänkte pengarna och kanske allra främst detta om att ifall han inte hade skänkt dem utan använt dem som vi gör mest så hade ingen protesterat.
Du [Birgitta Ohlsson] kunde och kan skänka pengarna till det projekt du nämner och med dina egna ord: räddat fyrahundra småflickor. Men du gör det inte. Du prioriterar dig själv. Precis som varenda svensk gör när han eller hon köper en platt-tv, en båt, en handväska eller allt annat som kanske inte är direkt livsnödvändigt.
Här någonstans bränner det till, här snarare än på grillen, för vad någon annan gör med sina pengar det kan jag enbart ha åsikter om, men med mina egna pengar där har jag plötsligt ett val att göra något. Jag kan låta mina sparpengar samlas i företag som gör vapen, producerar porr, utvinner råvaror på oetiskt vis, eller jag kan låta dem arbeta för en bättre värld.
De flesta av oss träffas hårt av Jesu ord:
Om någon som har vad han behöver här i världen ser sin broder lida nöd men stänger sitt hjärta för honom, hur kan då Guds kärlek förbli i honom? (1 Johannesbrevet 3:17)
Just innan i 1 Johannesbrevet så får vi också förtydligande om att det inte är för vad vi gör som vi har gemenskap med Gud eller som vi erhåller Guds kärlek, men för oss Jesu lärjungar, för oss kristna så gäller det att följa Jesus i hans kärleksgärningar med den kraft som Anden ger, och när vi misslyckas så får vi den förlåtelse som Jesus förvärvat åt oss.
Filed under: kristen tro och samhälle, politik, samhälle | Tagged: kristen tro och samhälle, politik, samhälle | 7 Comments »






