• Mest lästa inlägg

  • Senaste kommentarer

    Profilbild för Martin WalldénMartin Walldén om Yoga och annat trams – s…
    Profilbild för Martin WalldénMartin Walldén om HBT och tro
    Profilbild för Ulrik PeterssonUlrik Petersson om HBT och tro
    Profilbild för Ulrik PeterssonUlrik Petersson om Yoga och annat trams – s…
    Profilbild för Martin WalldénMartin Walldén om Utmattningssyndrom – Eft…
    Profilbild för Mikael AspelinMikael Aspelin om Utmattningssyndrom – Eft…
  • Senaste inläggen

  • Arkiv

Etiopien

Kanske kan man hoppas och tycka att den våg av förhoppningar och kanske också frigörelse som sveper över arabvärlden och mellanöstern skulle kunna komma även våra bröder och systrar i Etiopien till del? Eller också är de ett exempel på hur det kan gå? I Etiopien har man egentligen aldrig åtnjutit någon större frihet i den mån statsmakten har haft koll på att man funnits. Kejsardömet, om än nu höljt i någon slags romantiskt skimmer, var nog ingen barnlek, den kommunistiska dergen-perioden ofta etter värre, och så nu, efter befrielsen så tog revolutionsledaren Meles över och för vanligt folk är det nog lite hugget som stucket.

Sedan barnsben ligger dock det stolta folket i det förlovade landet mig varmt om hjärtat (och magen, ska väl tilläggas) och jag hoppas och ber att landet ska få kunna få en ledning som kan ta tillvara potentialen i landet och ge människor deras gudomliggivna och för alla människor lika friheter och rättigheter.

Tills det sker kan man få dela kampen för en god etiopisk måltid, jag har för första gången åstadkommit etiopiskt smör, med hjälp av boken ”Laga kryddigt”.

Laga Kryddigt av Gennet Awalom

Recept

Etiopiskt smör i vardande

En ovanlig söndag

Vi går mot sjätte söndagen efter trettondagen, en lite ovanlig gynnare som inte inträffar särskilt ofta. Temat är ”Gud verkar nu” och det kan väl få vara vår bön att Gud ska göra.

Vi går också mot en ovanlig söndag så tillvida att det är en söndag, den första på mycket länge, som inte Hosni Mubarak leder Egypten. Nu går Egypten (under militärens förhoppningsvis temporära ledning) och stora delar av arabvärlden kanske mot en ny tid, eller så blir det en likadan tid, men med andra namn, eller så blir det en än sämre tid, vi vet inte, men vi vet att ”Gud verkar nu” och att vi får be den allsmäktige gripa in även här.

Avslutar med den kollektbön/dagens bön som återfinns i vår evangliebok:

Helige Gud, som alltjämt skapar och ger liv, lär oss att med iver söka din frälsning och i allt ära dig. I Jesu namn. Amen

 

 

Dominoeffekt över hela arabvärlden

The Domino effect: Pan-Arab unrest – Features – Al Jazeera English.

Tänk om det är så att vi nu får vittna om något stort? Rent av större än vem som vann Fångarna på fortet! I länken visas olika händelser från den arabiska världen, tänk om frihetens vindar kan få rum på nya platser!?

Vårt hopp, en liten helgsmålsbetraktelse?

För tillfället sker kanske stora och omvälvande saker, eller också så är det samma visa som vanligt, nyhetsrapportering tycks i alla fall innehålla ett visst mått av hopp tycker jag.

Det första är att det kanske finns något hopp om vett och sans i vårt kära lands migrationspolitik. Hoppet kanske består i bön, Wikileaks och träaktig mediehantering av deporta… (förlåt) migrationsminister Billström och utrikesminister Bildt? Utan bön sker väl inte mycket, därnäst verkar de uppgifter som framkommit ifrån den upphaussade sajten Wikileaks ha gjort (sanna eller ej) att även så pass religionsblinda publikationer (förlåt, lite elakt, men ibland är det fascinerande med många journalisters oförmåga att se på religion på ett kunnigt sätt) som Aftonbladet och DN menar att just kristna irakier borde få någon slags gehör för sin skräck inför återvändande till Irak (detta skedde i söndagens Agenda).

Alltså, inget direkt hoppfullt har väl hänt än och många funderar väl hur orden växlades den där gången (och andra gånger som vi inget vet om), men kanske kommer nu Irak, flyktingar och särskilt, kristna flyktingar upp på agendan? Fast att få till ett samtal om Irak och avvisningarna till en rätt  säker död verkar vara svåra att få till stånd (Billström och Bildt ville inte svara på några frågor på kallelse i alla fall och många är nu upprörda och frågande)? I mina ljusaste stunder hoppas jag det spiller över på övrig migrationspolitik, och fick man sedan drömma fritt så skulle en vettig migrationspolitik med rimliga skyddsskäl och rimlig bevisbörda för att erhålla asyl sedan kombineras med ett vettigt sätt att komma in i samhället, men där är det väl än mer bön som ska till?

Är världen, likt vi i Luleå skärgård, på rätt spår?

Nå, två andra nyheter som man kan fundera över är, först: Allt detta om Tunisien och om det håller på att hända något som liknar Berlinmurens fall, eller om det kommer surt efter i landet och i andra delar av arabvärlden? Egyptier tycktes i alla fall hoppas på det första och många är nog positiva eller hoppfulla eller beslutsamma och arga, fast president/envåldshärskare Mubarak tycks hård och orolig.

Israel och Palestina, återigen är det bara Wikileaks att luta sig mot, men lite spännande att det tycks finnas visst intresse för samarbete (dock dolt för oss i väst trots att vi alltid vet bäst i denna fråga).

Detta disparata inlägg avslutar dock i den som är Alpha och Omega, början och slutet, i den som vi lever, rör oss och är till i, i den som är vårt enda hopp och som har det eviga livets ord och genom vilken alla människor kallas att komma till Gud, nämligen Jesus Kristus. I helgen (vilken av tradition börjar klockan 18 på lördagskvällen, då det är helgsmål vilket på många håll firas som en enkel gudstjänst och på än fler håll uppmärksammas genom att kyrkklockorna ringer) är temat ”Jesus är vårt hopp”

100 dagar och asylpolitik

SVT är just programmet om Sverigedemokraternas första 100 dagar i Riksdagen, och deras roll och inflytande, avslutat. Kanske hade det varit roligt och bra att se, men orken fanns inte. Lite tyckanden kommer istället nu när orken infunnit sig igen. Det första och största tyckandet är att det är lätt hänt att man som ansvarig politiker, och kanske också som medborgare, gör det lite för enkelt: Sverigedemokraterna är de onda och vi de goda, men är det verkligen så enkelt?

Vi kan se på rapportering och våra tankar om vad som händer och vem som gör vad och varför, ett intressant exempel är hämtat ifrån Västerbottens Folkblad (bra skrivet, dock tycker jag att det verkar som att islam inte är den bästa grogrunden i sig för människovärde och demokrati, men kanske kan de kombineras).

Vi kan också se på hanteringen av våra kristna bröder och systrar, eller om man inte är kristen så på våra bröder och systrar som är förföljda. Migrationsminister Tobias Billström slår lite för ofta liksom knut på sig själv för att slippa att använda de verktyg han har för att vi i Sverige ska kunna vara så humana som vi kan mot de i dessa dagar så hårt trängda irakier som är i Sverige, exempel ifrån Världen Idag.

Dessutom har vi väl inte lyckats så särskilt bra med att ge människor möjlighet att rota sig i Sverige, förutom de som kom under de stora arbetskraftsinvandringarna. Det är inte lätt att lyckas få försöka klara sig och få använda sin utbildning och sin energi och sin framåtanda, det tycks vara lättare att fastna i ett lite för passiviserande system. Detta leder förstås inte till något gott för vårt samhälle eller för enskilda individer utan leder väl främst till att en brun nyans lägger sig över debatten?!

Bön och fasta för detta kanske vore den bästa vägen, och så det gamla klassiska ”ora et labora”, att som kristna ”be och arbete” för Guds rikes utbredning även i dessa frågor!

Den som har sett mig har sett Fadern

Jesus pekade inte på sig själv utan på sin Far och på det faktum att Gud också vill vara vår, din och min, Far. Fantastiskt! Jesus sade också att han hade kommit för att tjäna och ge sig själv till lösen. Han sade också att vi skulle följa honom.

Ibland möter man människor som tjänar och ibland kan man fyllas av hopp, så i dag rekommenderar jag ett besök i Etiopiens huvudstad, Addis Abeba, och de engagerade medarbetarna på Win Souls for God, Josse och Erika. Läs, stöd, be är väl vad man kan säga!

Skavlan, julmarknad och frälsningsarmén

Var idag på julmarknad på Gammplatsen i Lycksele, en trevlig och kall (om än lite mildare än de utlovade 21 minusgraderna) tillställning med mycket mys och kvalité och en trevlig samling av UF-företag.

Marschallhållare i trä

Vi såg då några dockor gjorda av Elisabet Bildström (kantor i Björksele/Kristineberg). Däribland några frälsningsarmésoldater (Sveriges första föreställde de) och kom då att tänka på en man som medverkade i det ganska oförargeligt trevliga SkavlanSVT, mannen heter Raine Gustafsson och har varit hemlös i 20 år, om jag förstod det hela rätt, och har just släppt en bok med sina krönikor ur Situation Sthlm.

Raine Gustafsson pratade då om välgörenhet som bara sträcker sig över jul, han nämnde till exempel Frälsningsarmén och framhöll nästan dem som ett dåligt exempel, jag tror inte att de gör ett dåligt arbete så på den punkten är jag lite tvekande, men hans poäng om att hjälpa på riktigt och kontinuerligt den tog tag i mig. Ack så viktigt, och så svårt.

Han hade nu fått en lägenhet och ber om välsignelse och frid och frihet för dig!

Trogna tjänare i Herrens örtagård, trots allt det mest rättvisande epitetet tycker jag

Är det rättvist?

Det är onsdag kväll, den 13 oktober. Jag har spelat volleyboll. När jag trött och glad kommer ut till min cykel så faller snö i stora blöta flingor sakta mot marken.

Är det rättvist? Jag som har flyttat till inlandet och allt, borde inte det premieras?

Min mobil funkade inte som den skulle, är det rättvist? Ny mobil har jag dock nu fått via jobbet, och också köpt mig en, men vad har jag då ställt till med? Läs tankar ifrån Svenska kyrkan: Etik kostar mer än en krona och Schystare och grönare mobil och Högt pris för billig mobil.

W.W.J.D? – undrar jag?

Och vad ska jag göra?

Påven Benedikt XVI

I väntan på att den vid tillfället inspelade filmen släpps till allmän beskådan så kommer här lite bilder på Petri efterföljare: Hans helighet Benedikt XVI

Väntan

Mycken väntan

Förväntansfull väntan

Allvarlig väntan

Nåja, lite svårt att vara så gravallvarlig är det allt

Vackert var det i St. James's Park var det, goda vinägerchips hade de också (jag blev dock rätt ensam om den påsen av någon anledning...?

Kommer han? Ser du nå't? Är det han?

Och så kom han...nej vänta, det var inte han

Så väntan igen...

Så äntligen kom the Popemobile! Hoppas nu bara att hr f.d Ratzinger sitter i akvariet!?

Och det gjorde han!

Snabbt var det över och dags att se sig om efter lite mat ifrån det förlovade landet!

Jag säger som telefonrösten: ”Tack för att du väntar!”

Nu till det alla undrat?! Hur får man veta mer om påvebilen? Jo här, och här om de som varit av märket Mercedes-Benz, och här är de bästa av Papamobilerna.

Valet 2010. Vem vann?

Vi har varit på personalresa till London från i tisdags till i måndags morse. Vi har bott på Svenska sjömanskyrkan, vilket låter mindre osedligt på svenska än på engelska (det var svårt att komma på ett bättre ord när vi skulle berätta för olika personer var vi bodde), och några av oss på Finska sjömanskyrkan.

Efter några timmars försening är vi äntligen utanför Svenska sjömanskyrkan

Vi som bodde på den svenska var nog allmänt överhövan nöjda. Trevliga människor som mötte oss, god frukost och bra rum! Den finska gav tyvärr upphov till mindre jubel.

Det är ett politiskt intresserat och medvetet arbetslag som vi är i och följaktligen så var vi mycket nyfikna när klockan hade passerat 8 på kvällen. Hur har det gått? Kom NSDA… förlåt Sverigedemokraterna in i riksdagen? Vilket block blev störst? Fick detta block i så fall egen majoritet? Vem vann egentligen? Kunde man gjort annorlunda för att minska inflytandet från Sverigedemokraterna? Många av frågorna fick ju sina svar, men den viktigaste frågan: Vem vann? är väl fortfarande obesvarad (Wetterstrand/Eriksson, Reinfeldt, Sahlin). Ett stort arbete ligger framför politiker och oss andra att visa på det gudagivna människovärde som vi alla har, nu tänker jag inte bara på vad Jimmie Åkessons parti vill utan att det gäller i alla våra relationer och i våra prioriteringar varje dag och stund.

Vi har en stor uppgift att be för de som styr i politiken och i ekonomin och på andra sätt.