• Mest lästa inlägg

  • Senaste kommentarer

    Adventstid återigen!… om Utmattningssyndrom – Eft…
    Profilbild för Ulrik PeterssonUlrik Petersson om HBT och tro
    Profilbild för Ulrik PeterssonUlrik Petersson om Yoga och annat trams – s…
    Profilbild för AnnikawollschlagerAnnikawollschlager om Uppdaterad länk i ”Svens…
    Profilbild för Martin WalldénMartin Walldén om Utmattningssyndrom – Eft…
    Profilbild för Mikael AspelinMikael Aspelin om Utmattningssyndrom – Eft…
  • Senaste inläggen

  • Arkiv

Kristen höger och andra politiska funderingar

Vi i den kristna högern..nej så säger väl ingen? Vilka är de? Är de onda, som Stefan Swärd menar att ledande kristdemokrater tycker? Kan inte undgå att fundera om inte Swärd har en poäng. Det tycks som om kd är rädda för den del av samhället som en gång skapade partiet och gav det sin prägel av värnande av goda värden, (läs mer i kd:s egen beskrivning, en rätt så initierad wikipediaartikel och Birger Schlaugs tankar (zic!). Jag tror faktiskt att en röst som kd:s behövs, bara kd själva tror på det. Att som nu vara allmänt ignenting kan ju inte vara roligt och inte är det någon större poäng att rösta bort min röst på inget? Nå, det är långt kvar till nästa val så det hinner nog ordna upp sig!

Kd:s nya politik? Korset i papperskorgen och innehållslös politik likt tömda kassar?

Så över till andra sidan, alltså inte i religiöst hänseende (där det skulle syfta på himlen), till den senast avgångne partiledaren, Håkan Juholt. Det känns på många sätt lite konstigt och kanske lite taffligt att ett så stort parti har svårt att hitta sig själv och när de hittat någon man tror kan berätta vem man är och ska vara då är inte han som han ska vara. Vem styr egentligen, undrar jag? Och vart är vi på väg, eller vart är s på väg?

Inte lika lätt att få svar på som när Kristian och Fredrik leder den lättsamma fredagsunderhållningen ”På spåret”, men lösningen är väl ganska lik: Vet man inte vart vi är på väg, så kan man vänta på upplösningen, men för kd och s är det inte lika enkelt, lösningen måste man nog jobba på.

Välsignelser över alla politiker i vårt land!

 

HBT och tro

Har varit på kurs med just namnet: HBT och tro och jag tyckte om den!

Vad var det då som var så bra? Innehöll den bibliskt korrekta tankar om homosexualitet? Nej, inget ifrån Bibeln diskuterades

Var den då ett möte mellan människor av olika uppfattning i frågan om HBTQ och tro? Nej, det var i stort sett ensidigt, ett propagandamöte i det lilla för redan övertygade.

Så vad var det som var så upplyftande? Jo, att det inte bara var ett ställningskrig mellan åsikter utan att den handlade om något viktigt: Människor som tror på Gud. I det här fallet HBTQ-personer som tror på Gud, som vill leva i en relation med Jesus. Det är något att dels glädjas åt, dels något att uppmuntra och stödja! Det blev liksom ett inifrån perspektiv på många sätt.

Sedan är det ju störande att Bibeln inte ens får vara med i samtalet, att inte Guds särskilda uppenbarelse ens får vara med och problematisera, men jag tycker ändå att detta var något gott. För att vara en konferens av detta slag så var tonen mer lik de givande samtal jag haft med mina vänner som har en annan sexuell läggning än jag, inte ens Elisabeth Ohlson Wallin trampade över mer än en endaste gång (då hon sa att även motståndare till Ecce Homo tyckte om korsfästelsescenen: ”Kanske var det för att bögen var död?”) och en kvinna till som menade att de som var på konferensen var de som förespråkade bibelns kärleksbudskap och de med andra åsikter stod inte  för kärleken. Detta var långt mindre än vad jag förväntade mig av övertramp ifrån kärlekens budbärare, och det gjorde mig glad! Vi hade trevligt och möttes gott i samtal vid mat och fika och i konferensföredragen!

Om jag tycker kärlek är så här, då är den det! Om jag tycker Gud är så här, då är h*n det! Det är sant, för jag har själv sagt det! Så det så!

 

Vad saknas?

Leif Zetterling skapar bilder i EWK:s anda, roliga och tänkvärda, men ibland kanske ett uttryck för ett lite oreflekterat, i svensk debatt vanligt förekommande, tänkande om mellanöstern och Israel!?

Nedanstående bild, som finns på ursprungsplats om man klickar på den, visar på ett tydligt, roligt och kreativ sätt världen och dess resursanvändare och resursinnehavare, förutom en flagga: Israels. Varför?

Var är Assad och Kim Jong-Un?

Om nu Israel ska stå vid USA:s sida så bör väl regimer, långt mörkare och hotfullare för världen och människovärdet än det demokratiska (men inte felfria) Israel, stå uppradade bredvid Kinas och Rysslands flaggor? Jag saknar här till exempel Syrien, ett land i ropet för tillfället, Burma/Mayanmar, Iran och Nordkorea, bara för att nämna några.

Dessutom handlade väl teckningen om resursfördelning, och att säga att Israel har i stort sett del i samma resurser som USA är kanske lite övermaga? Då är nog många av de saknade staterna mer beroende av Kinas och Rysslands bitar.

Jag har för min del svårt att se att det är korrekt att göra på detta vis, jag förstår då mer bilder såsom denna:

Det är dåligt när gränser mellan Israel och dess inte helt välvilligt inställda grannar hindrar kärleken. Det är antagligen kontraproduktivt att ha så kraftiga avspärrningar, det leder antagligen till dåliga relationer och i sin yttersta konsekvens till att nya terrorister växer upp bakom avspärrningarna. Det är tragiskt att avspärrningarna finns och att freden inte finns.

Med hopp om en maktkritisk fortsättning för alla illustratörer i våra tidningar!

Doppa näsan i brännhett vatten

Med berått mod ska jag en gång till kasta mig ut i farvattnen utanför gaza-remsan och kommentera ”Ship to Gaza”. Några kommentarer som kan belysa svårigheten i detta företag, att ifrån vår avlägsna (ibland överlägsna?) position skapa något gott för israeler och araber/palestinier kommer här:

Jackie Jakubowski

Bo Widegren

David Karlsson

Siewert Öholm

Lukas Berggren

Det svåra är väl inte att tycka något, det är jag bra på. Det svåra är att göra något. Jag hoppas på en god fredlig utveckling i mellanöstern, jag tror att inspärrning, murar, avspärrningar, check points etc skapar fler terrorister, mer aggression mot Israel. Jag tror också att Hizbollah, Hamas och de andra är förödande för sina egna och för området och för Israel likaså orättfärdiga diktaturers stödjande av dessa (såsom Iran).

Så vad är min roll? Kanske är det att se vilka jag tycker minst om eller vilka jag skulle kunna se som mina motståndare och sedan följa min mästare och be för dem, särskilt för den som tycker illa om mig eller angriper mig!?

Ni har hört att det blev sagt: Du skall älska din nästa och hata din fiende. Men jag säger er: älska era fiender och be för dem som förföljer er; då blir ni er himmelske faders söner. Ty han låter sin sol gå upp över onda och goda och låter det regna över rättfärdiga och orättfärdiga. Om ni älskar dem som älskar er, skall ni då ha lön för det? Gör inte tullindrivarna likadant? Och om ni hälsar vänligt på era bröder och bara på dem, gör ni då något märkvärdigt? Gör inte hedningarna likadant? Var fullkomliga, så som er fader i himlen är fullkomlig. (Matteusevangeliet 5:43-48)

Till sist en tanke i samma anda ifrån Jonathan Ashauer i tidningen Dagen.

Pingst och Icas öppettider

Pingsthelgen, kyrkans födelse, då Anden började verka i Kristi kyrka. Ibland hoppas man på mer än vad vi ser, Isak skriver och visar gott på det!

Själv hoppas jag att vi tillsammans kan glädjas åt de gåvor som Anden vill ge oss och så kunna tjäna och berätta om Jesus för den mänsklighet som inte vet vad de goda nyheterna är för något. Kanske kan man ana något vad de som inte ännu kommit in i gemenskapen i stor utsträckning kommer att ägna sig åt under denna vackra varma pingsthelg genom att studera vår lokala icabutiks öppettider?

Tyvärr gott om tid för att kurera ett stort alkoholintag?

Vi hoppas och tror att detta inte är orsaken utan att alla ska kunna få en förmiddag i solen på söndagen för att reflektera över Andens utgjutande?

 

Vad får du tänka på?

För en tid sedan funderade jag kring vad man fick tänka ikring och vad som inte fick ifrågasättas, nu har det blivit dags för ytterligare ett inlägg på detta tema, så:

Vad får du tänka på? och vad får jag tänka på?

I en demokrati så är det höjden på diskussionen eller det offentliga samtalet, och inte likriktningen, som är styrkan och som visar på friskheten för demokratin, då tycker i alla fall jag. I grunden, eller till och med grundlagarna, så ser det bra ut. Vi har regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Särskilt tycker jag man kan fästa sig vid andra stycket i yttrandefrihetsgrundlagens 1 §

Yttrandefriheten enligt denna grundlag har till ändamål att säkra ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande. I den får inga andra begränsningar göras än de som följer av denna grundlag.

Nu till ämnet eller snarare ämnena. I det tidigare inlägget uttryckte jag mig så här:

[I] Sverige har vi många friheter, men samtidigt har vi i kampen för frihet nog gått lite vilse så att det inte finns öppning för samtal och möten i en del frågor såsom mellanösternkonflikten, abort, evolutionsteori, tro och vetenskap

Jag hade också kunnat säga att man inte får mena att min tro, min relation med Jesus och min läsning av Bibeln/mitt hörande av Guds ord, får påverka mina tankar, mina handlingar eller mina åsikter och särskilt inte påverka på ett sådant sätt att jag menar att någon annan borde påverkas av Gud, all kärleks källa, godhetens, rättvisans och gemenskapens Herre och givare.

Av de exempel på snävhet i den offentliga debatten som tillkommit sedan debatten om Stavros ifrån Klass 9A och hans funderingar kring sagan om evolutionen (han kallade det dock inte saga) som rör de ämnen jag skissat här ovan så måste väl Kalla Faktas så kallade granskning av Frälsningsarmén och därefter kommande krav på styrning (och därmed motverkande av våra grundlagsstadgade fri- och rättigheter) av organisationer via statsbidrag. Missförstå mig rätt, alla ska kanske inte kunna mottaga statsbidrag, men håller man sig inom demokratins och lagens råmärken och dessutom gör ett bra och uppoffrande arbete så kanske man inte bör vara i första rummet att nekas? Sedan bör kanske kristna försöka att lösgöra sig ifrån det som inte är Gud för sitt bistånd, men det är en helt annan fråga.

Frälsningsarméns svar på kritiken

Kalla Faktas kommentar

Ett ytterligare exempel som fångat mig är problematiserandet som skedde på DN debatt kring att avsluta ett människoliv innan det ens fötts, det har dock väckt reaktioner.

Det får räcka här, men med en påminnelse till mig själv att när något sådant som går emot min tro och övertygelse dock inte glömma vederbörande i mina böner, bön förvandlar (kanske mest mig själv, men också världen).

Ifrågasätta?

I Sverige har vi friheter som avundas oss runt om i världen, samtidigt har vi rättigheter som få andra. På många sätt är nog ett land som vårt något som många drömmer om, många, som inte fått en försmak av himlen genom sin tro, kanske rent av ser Sverige som ett himmelrike. Dock så finns det en skillnad, i himlen råder frihet för där kommer Anden att vara:

Där Herrens ande är, där är frihet. (2 Korinthierbrevet 3:17)

För i Sverige har vi många friheter, men samtidigt har vi i kampen för frihet nog gått lite vilse så att det inte finns öppning för samtal och möten i en del frågor såsom mellanösternkonflikten, abort, evolutionsteori, tro och vetenskap.

Här kommer några intressanta tankar ifrån det senaste mediaflödet:

Stavros Louca ifrån SVT:s program Klass 9A hamnade i blåsväder för att han inte tyckte att evolutionsteorin är stabil ur ett vetenskapligt perspektiv och blev då genast ifrågasatt (inte direkt med någon form av intellektuell ansats baserat på vetenskaplighet utan med känslor kring en filosofi/tro lätt maskerad till vetenskap).

Uppföljningsintervju med Stavros Louca och diskussion.

Evolutionsteorin skymmer emellanåt förnuftet rejält, en reflektion kring detta .

 

Ett annat ämne som man bör fundera mera på i vårt samhälle är hur vi behandlar våra barn och nu tänker jag inte främst på växande och växande dagisgrupper eller skolklasser utan på de som ännu inte fötts. Nasrin Mosavi Sjögren funderar på vad som bör vara en uppgift för sjukvården och framförallt vad som bör vara föremål för subventionering.

En dikt i tiden, men till vem?

Gårdagens dikt tycker jag främst ska förstås som en kommentar till alla oss som årtionde efter årtionde låter diktatorer hota sitt folk utan att agera och till alla oss som låter hemska åsikter florera så länge de inte stör oss, men som så fort något hotar oss eller (ännu aktuellare) när diktatorerna är på väg ned (och inte kan sälja olja eller billig arbetskraft eller på annat sätt vara till nytta för oss) skyndar oss att fördöma och svära oss helt fria.

Men kanske är inte det revolutionärt? Kanske är det inte kristeligt? Kanske är det rent av fegt och ovärdigt människor och särskilt de som vill följa mannen från Nasaret?

Så återigen; What is revolutionary?

En dikt i tiden, med en bön om demokrati, fred och frihet

To whom it concerns

To everyone that strives for freedom and justice

May God be with you in the present and in the future

 

Revolutionary

What is revolutionary

What is radical

You have entered my life

You have embraced my soul

You didn’t break in

You was waiting at the door

 

What is revolutionary

What is necessary

 

You have laid a new foundation

You have raised me up

You are the Freedom

You are the Future

You are the Beginning

You are the End

 

What is revolutionary

What is love

 

Who is revolutionary

He who is the Way, the Truth, the Life, the Love

 

Peace be with you

 

 

Etiopien

Kanske kan man hoppas och tycka att den våg av förhoppningar och kanske också frigörelse som sveper över arabvärlden och mellanöstern skulle kunna komma även våra bröder och systrar i Etiopien till del? Eller också är de ett exempel på hur det kan gå? I Etiopien har man egentligen aldrig åtnjutit någon större frihet i den mån statsmakten har haft koll på att man funnits. Kejsardömet, om än nu höljt i någon slags romantiskt skimmer, var nog ingen barnlek, den kommunistiska dergen-perioden ofta etter värre, och så nu, efter befrielsen så tog revolutionsledaren Meles över och för vanligt folk är det nog lite hugget som stucket.

Sedan barnsben ligger dock det stolta folket i det förlovade landet mig varmt om hjärtat (och magen, ska väl tilläggas) och jag hoppas och ber att landet ska få kunna få en ledning som kan ta tillvara potentialen i landet och ge människor deras gudomliggivna och för alla människor lika friheter och rättigheter.

Tills det sker kan man få dela kampen för en god etiopisk måltid, jag har för första gången åstadkommit etiopiskt smör, med hjälp av boken ”Laga kryddigt”.

Laga Kryddigt av Gennet Awalom

Recept

Etiopiskt smör i vardande