• Mest lästa inlägg

  • Senaste kommentarer

    Adventstid återigen!… om Utmattningssyndrom – Eft…
    Profilbild för Ulrik PeterssonUlrik Petersson om HBT och tro
    Profilbild för Ulrik PeterssonUlrik Petersson om Yoga och annat trams – s…
    Profilbild för AnnikawollschlagerAnnikawollschlager om Uppdaterad länk i ”Svens…
    Profilbild för Martin WalldénMartin Walldén om Utmattningssyndrom – Eft…
    Profilbild för Mikael AspelinMikael Aspelin om Utmattningssyndrom – Eft…
  • Senaste inläggen

  • Arkiv

Äntligen en predikan från 2011!

Jag har inte varit en så frekvent skribent på denna blogg under sista tiden, men nu blir det i alla fall en lite ändring på det. Den uppmärksamme har kunnat se att det har funnits en predikan upplagd från 2010 och ingen från 2011. Det beror inte på att jag inte har predikat, utan mer på glömska (typ…) av att lägga upp dessa på bloggen. Här kommer hur som helst en rykande färsk predikan från påskdagen i Björksele kyrka. Som vanligt är det ju så att den är skriven för att talas och inte för att läsas egentligen.

Besök och påskfirande

I helgen har vi haft besök av föräldrarna, mycket trevligt! Vi har också firat påsk tillsammans. En god helg och firandet av själva grunden till allt vårt hopp, ja faktiskt till allt hopp som någonsin kan finnas: Jesu död och uppståndelse.

En reflektion ifrån Göran Skytte om påskens normalitet och abnormitet att ta med sig ut i livet när nu vardagen börjar igen.

Ämbetsfrågan och livet med varandras olikheter och likheter

Intressanta reflektioner och visa tankar bjudes här från annat håll i bloggosfären.

Jag har sagt det förr

Jag bara måste fortsätta tjata

Domsöndag och första advent, Jesus dömer omänskligt

De två gångna helgerna har bjudit på vackert, kallt och julkortslikt väder här i Lycksele, samt två söndagar i rad med predikningar. Domsöndagens predikan samt predikan för första advent kommer snart upp på bloggen, men först en reflektion över en av de texter som avslutade kyrkoåret (som alltså tillhörde domsöndagen), som inte kom med ända till predikan trots sin vikt.

22Och Fadern dömer ingen utan har helt överlåtit domen åt Sonen, 23för att alla skall ära Sonen liksom de ärar Fadern. Den som inte ärar Sonen ärar inte heller Fadern, som har sänt honom.24Sannerligen, jag säger er: den som hör mitt ord och tror på honom som har sänt mig, han har evigt liv. Han faller inte under domen utan har övergått från döden till livet. 25Sannerligen, jag säger er: den stund kommer, ja, den är redan här, då de döda skall höra Guds sons röst och de som hör den skall få liv. 26Ty liksom Fadern äger liv, så har han också låtit Sonen äga liv, 27och han har gett honom makt att hålla dom, eftersom han är Människosonen. 28Var inte förvånade över detta. Den stund kommer då alla som ligger i sina gravar skall höra hans röst 29och gå ut ur dem; de som har gjort det goda skall uppstå till livet, och de som har gjort det onda skall uppstå till domen. 30Av mig själv kan jag inte göra något: som jag hör, så dömer jag, och min dom är rättvis, ty jag följer inte min egen vilja utan hans vilja som har sänt mig. (Johannesevangeliet 5:22-30)

Det är kommentaren: ”Ty liksom Fadern äger liv, så har han också låtit Sonen äga liv, och han har gett honom makt att hålla dom, eftersom han är Människosonen” (Johannesevangeliet 5:26-27). Jag tyckte det var lite stort, för allra först när jag läste så lät det lite tjorvigt, ungefär som under-, över- och mellanchefer i en organisation, detta när Fadern och Sonen utbyter makt och domsrätt etc, men sedan slog det mig hur stort det är att just Jesus dömer oss ”eftersom han är Människosonen”, eftersom han har blivit människa!

Vi har inte en överstepräst som är oförmögen att känna med oss i våra svårigheter, utan en som har prövats på alla sätt och varit som vi… (Hebreerbrevet 4:15)

Jesus vet hur vi har det, men ändå dömer han inte mänskligt, han dömer rättvist efter som han: ”varit som vi men utan synd”! Så låt oss i frid förbereda oss för Jesu ankomst nu i advent och veta att Jesus känner våra liv och att han erbjuder oss alla evigt liv, med början nu och här och fortsättning på andra sidan graven,  genom förlåtelsen av våra synder genom sin död och uppståndelse!

Låt oss glädja oss över adventus Domini, Herrens ankomst!

Förberett för Herrens ankomst!

 

Kyrkomötet

Jag trodde att jag skulle kommentera kyrkomötet mycket mer än så här. Jag hade oro för beslutet som rörde Johannelund, både för skolans skull och för Svenska kyrkans och EFS skull. Vi får se vad rapporten ifrån Anna-Sara (C) säger, via sms igår såg det helt okej ut. Men har du tid en stund, be då gärna för de beslut som fattats, om de är dåliga att de försvinner i glömskans hav, om de är goda att de får fullt genomslag!

Kyrkomötesdelegater och andra utanför Uppsala domkyrka

Dito kyrka och kyrkomöte, dock något färre människor, men dubbla mängden hus

Påven Benedikt XVI

I väntan på att den vid tillfället inspelade filmen släpps till allmän beskådan så kommer här lite bilder på Petri efterföljare: Hans helighet Benedikt XVI

Väntan

Mycken väntan

Förväntansfull väntan

Allvarlig väntan

Nåja, lite svårt att vara så gravallvarlig är det allt

Vackert var det i St. James's Park var det, goda vinägerchips hade de också (jag blev dock rätt ensam om den påsen av någon anledning...?

Kommer han? Ser du nå't? Är det han?

Och så kom han...nej vänta, det var inte han

Så väntan igen...

Så äntligen kom the Popemobile! Hoppas nu bara att hr f.d Ratzinger sitter i akvariet!?

Och det gjorde han!

Snabbt var det över och dags att se sig om efter lite mat ifrån det förlovade landet!

Jag säger som telefonrösten: ”Tack för att du väntar!”

Nu till det alla undrat?! Hur får man veta mer om påvebilen? Jo här, och här om de som varit av märket Mercedes-Benz, och här är de bästa av Papamobilerna.

Premiär i Kristineberg och ”nypremiär” för min predikosida

Jag märker att jag inte har varit så flitig med att lägga upp predikningar på min predikosida. Här kommer i alla fall en dagsfärsk predikan som också fick bli min premiärpredikan i Kristinebergs kyrka ikväll.

Håll till godo: Här är predikan

Pridefestivalen och kristdemokraterna och Svenska kyrkan

Det kan sägas direkt att jag tror att det på Stockholms Pridefestival finns mycket som stärker människor, jag tror att den är bra för många. Det kan också sägas direkt att jag jag tror att det finns mycket av livets avigsidor som kommer till uttryck där. Men inget av detta är det tänkt att handla om, utan om kyrkan. Att vara i världen men inte av världen. Svårt men nödvändigt.

Kristdemokraterna har fått mycket kritik för att de inte är på Stockholm Pride, säkert har Svenska kyrkan fått beröm för att man är representerad. Det är både domprost och biskop ifrån Stockholm närvarande, man ordnar seminarier och mässa och annat. Jag tycker ofta att det är gott när kyrkorna i Sverige är närvarande där människor är, Jesus var också där. När vi lever våra liv då är det viktigt att följa Jesus, och han gick ut och mötte människor, handlade kärleksfullt genom helande, närvaro, tröst, demonutrivning, profetior etc, men däremot så var han inte okritisk till de sammanhang han var i. Var något fel så sade han det:

Inte heller jag dömer dig. Gå nu och synda inte mer (Johannesevangeliet 8:11)

Det fick kvinnan som ertappats med äktenskapsbrott höra (mannen som inte nämns i texten hoppas jag får en uppsträckning på domens dag, Gud är ju trots allt rättvis).

Nå det jag eftersträvar är varken att döma kristdemokraterna för att de inte är officiellt representerade, eller döma Svenska kyrkans organisation för att de är närvarande, utan jag vill snarare problematisera prioriteringarna hos våra biskopar och vår centrala ledning.

Den 22 maj så var det Jesusmanifestationen i Stockholm (alltså samma stad där nu Stockholm Pride är), även om det är viktigt att vara närvarande i andra sammanhang än rent kyrkliga så är en ekumenisk satsning av detta slaget något som Sveriges största kyrka och världens största lutherska kyrka borde omfatta med öppna armar. Istället nöjer man sig med att inte vara delaktig överhuvudtaget ifrån ledningshåll.

Det är något att undra över. Man kan knappast säga att man inte fått förfrågan eller att man inte känner till arrangemanget, det har trots allt pågått några år.

Nå, ändå vill jag uppmana oss alla, kritiska som okritiska, att be för och be om välsignelse över Svenska kyrkans ledning, över ärkebiskop Anders Wejryd, över kristdemokratiska partiet och över Stockholm Pridefestival.

Ett lättare bibelstudium över Matteusevangeliet 5:17-20 samt 5:43-48 kan med fördel göras!

Mediakrönika: Kronprinsessbröllop

Knäppte på TV:n, strax efter 20 i afton. Vi kom mitt in i ett program om kronprinsessan och monarkin (med bland annat bilder ifrån kungens eriksgata i Nordmaling), viket följdes av ännu ett avsnitt i serien om kungliga bröllop. Jag funderar ibland på vilken hund som får mest mat i mig, den republikanska (huvudet?) eller den monarkistiska (hjärtat?)? Käre svärfar har en vinkling kring detta med eventuell brudförsäljning (nej, det där var lite elakt det är ju trots allt ganska fint med brudöverlämning, men samtidigt så skaver det mot något inom mig). Om det är som hovet försöker göra gällande, att framledandet av Viktoria skulle visa att Daniel har accepterats att vara med i statsbäreriet så tror jag att den symboliken hade varit tydligare om kungen hade lett fram Daniel till en väntande Viktoria. Då hade statschefen överlämnat en accepterad gemål åt den blivande statschefen.

Förövrigt är att rapportera att vi nu närmar oss den stora dagen med stormsteg och att förberedelserna idag tog ett stort steg framåt genom att bröllopskläder anskaffades (helt färdiga är vi nu inte, men den svåra biten tror jag att vi avklarade idag i residensstaden).

Nationaldag och Jesusmanifestation

Imorgon är det Sveriges nationaldag, en dag som ofta brukar utmärkas av ekumeniska gudstjänster som ett utslag av vår kallelse som kristna vara ett, en slags lokal Jesusmanifestation. Förra året var detta en anspänd dag då rasistiska grupper valt att samlas i Skellefteå och just på torget under den tid som var bokad för gudstjänst. De finns mycket att säga om detta, till exempel att kampen för alla människors rättigheter och påminnandet om alla människors skyldigheter aldrig blir riktigt klart (på den här sidan evigheten), och att kampen mot en förkastlig åsikt och yttringar av denna lätt kan bli allt för lik och föras med allt för snarlika metoder som det man bekämpar. Lite utav detta visade sig tyvärr föregående år. I år hoppas jag på en god gudstjänst och stark bön för Lycksele och vårt land och sedan ett trevligt fortsatt firande av nationaldagen på Gammplatsen.