• Mest lästa inlägg

  • Senaste kommentarer

    Adventstid återigen!… om Utmattningssyndrom – Eft…
    Profilbild för Ulrik PeterssonUlrik Petersson om HBT och tro
    Profilbild för Ulrik PeterssonUlrik Petersson om Yoga och annat trams – s…
    Profilbild för AnnikawollschlagerAnnikawollschlager om Uppdaterad länk i ”Svens…
    Profilbild för Martin WalldénMartin Walldén om Utmattningssyndrom – Eft…
    Profilbild för Mikael AspelinMikael Aspelin om Utmattningssyndrom – Eft…
  • Senaste inläggen

  • Arkiv

Vad ett inlandsbarn inte kan veta – stöd Lapplandsupproret!

Sitter och tittar på lillemans bilmatta. Det första jag ser är en telefonkiosk och jag tänker: ”Oj, vad han ska undra vad det är!”, han som redan kan låsa upp knapplåset på en iPad/iPhone och bläddra sidor för att komma till den av mormor installerade appen som han gillar bäst, hur ska han förstå att man gick till särskilda små hus ute för att prata med varandra i telefonen. Kanske frågar han: ”Jaha, var det när batteriet var slut i den vanliga mobilen?”

CIMG3535

Bilmattan med det svåra innehållet, duger dock finfint att köra bilar på!

Men plötsligt blir jag påmind om att det kan vara fler saker som han inte kommer veta något om, han och alla andra barn i bygder som inte anses så viktiga. Ambulansen dras in i Åsele och ersätts med en akutbil, vårdplatserna i Dorotea dras in och ständigt är lasarettet i Lycksele hotat. Skolor som är små, där barn trivs och i förekommande fall utvecklar kamratskap istället för utanförskap, läggs ned och ersätts med bussande av barn och stora samlingar av barn. Sedan undrar man varför barn lär sig mindre och varför det är så stökigt.

En del beslut som är obekväma är givetvis riktiga och viktiga, man kan inte se till alla särintressen om man ska ha hand om större enheter, pengarna är begränsade osv. Men ibland skaver tanken inom mig: ”Har vi ersatt människan som måttstock och utgångspunkt, med pengar och Marknaden?”. Jesus varnar bara för en enda avgud; Mammon (alltså pengar och tillgångar).

Tanken skaver, kommer inte lilleman att veta vad bilderna nedan föreställer? Och hur många barn kommer i så fall likt honom inte ha sett en polis, en lokal skola, en brandbil eller en sjukvårdsinrättning inom rimligt avstånd?

Lokal skola, snart lika sällsynt som snö i Sahara?

Lokal skola, snart lika sällsynt som snö i Sahara?

Brandkåren, var god dröj vi har ett stycke att åka, vi är på Brommaplan för tillfället (eller i kanske bästa fall Vasaplan)!? Är det framtiden?

Brandkåren, var god dröj vi har ett stycke att åka, vi är på Brommaplan för tillfället (eller i kanske bästa fall Vasaplan)!? Är det framtiden?

"Drar vi in sjukvården dör de väl av i lappeländet? Då löser sig frågan av sig självt!" Riktigt så illa är väl inte fallet, men nog skulle stat, kommuner och landsting kunna tänka ett var till ibland!?

”Drar vi in sjukvården dör de väl av i lappeländet? Då löser sig frågan av sig självt!” Riktigt så illa är väl inte fallet, men nog skulle stat, kommuner och landsting kunna tänka ett var till ibland!?

För att sammanfatta

Nu är det historiska beslutet taget, det blir en folkomröstning om vården i Västerbotten!

Så tack kära ockupanter och alla eldsjälar i Lapplandsupproret!

Vi får lägga allt arbete i Guds händer!

Vi får lägga allt arbete i Guds händer!

 

 

 

Ny predikan!

Idag har vi firat ekumenisk gudstjänst i Rusksele pingstkyrka. Kören från Björksele-Kristineberg sjöng (och jag var med där på ett hörn) och så hade jag äran att predika. Här kommer ursprungsmanuset, så håll till godo!

Om du var där kan du ju läsa och se om du känner igen dig :-)

 

Expressens ledarskribent om skolavslutning i kyrkan

Intressant från Expressens ledarredaktion om skolavslutningar i kyrkor. Alldeles riktigt i sina reflektioner, men helt oriktigt om indoktrineringen vid friskolor. Absurt och opåläst, det finns väl få delar av den svenska skolan som är så kontrollerad av skolinspektionen som de kristna friskolorna!?

 

Fira gärna i kyrkan | Ledare.

Israel enligt andra: Ta ansvar för Israel-bilden

Det kan lätt bli mycket nyheter och mycket skrivande om Israel, ett land som till ytan och till folkmängden inte är så mycket att skriva om. Ett land som väl egentligen inte har en chans att finnas, med tanke på all fientlighet i omgivningen, men som inte bara finns utan också är en civiliserad, modern, demokrati! Som sådan inte perfekt, men med utrymme att föra just samtalet om hur man som land fungerar och agerar och hur man bör fungera och agera.

Jag delade häromdagen med mig om min hittills sämsta upplevelse av medierapportering från den pågående konflikten, men noterar att Annika Borg nog haft en ännu sämre, med bilder och med en rätt så fascinerande snedvridning i rapporteringen och med en hisnande brist på förståelse och insikt från ansvarig för bevakningen på SVT.

Från Dagen den 23 november: Ta ansvar för Israel-bilden – Dagen.

Nyhetsinslaget började med en rapport från Israel med bilder av välmående människor som umgås i solen och kisar upp mot himlen.

Dessa bilder kontrasteras ­sedan mot bilder från Gaza. ­Fasansfulla bilder av döda barn mötte tittaren. Man såg också en skadad journalist och fick ta del av en berättelse av en upp­given läkare.

Det råder inga tvivel om att man ville förmedla en uppfattning om vem som är ond och i trygghet och vem som är god och utsatt. Budskapet når fram till tittaren och går inte att värja sig emot.

Dessutom betonar Annika Borg det riktigt lustiga som vårt kära kyrkomöte beslutat att Svenska kyrkan ska tycka i denna fråga.

Häromdagen valde Svenska kyrkans kyrkomöte att till alla sina ledamöter sända ut ett dokument som inte kan beskrivas som något annat än hatpropaganda. I Kairos-dokumentet beskrivs Israel som rasistiskt, barbariskt och att man utövar apartheid.

Tongångarna känns igen från den hårdföra och havererade retorik mot Israel och judar som återfinns i just hattexter.

Annika Borg betonar hur politik och religion inte bör höra ihop och hur svårt det kan vara att bli förknippad med en åsikt som inte är rimlig för en själv:

Jag menar att genom detta politiska utspel har Svenska kyrkan visat orimligheten med att göra sin fusion mellan politik och religion.

Som präst och medlem i Svenska kyrkan motsätter jag mig å det skarpaste att bli associerad med denna hatpropaganda mot Israel.

Hon har så en tanke om en kyrkas göranden i denna fråga:

Svenska kyrkan ska inte vara en åsiktsgemenskap utan en kyrka där evangeliet förkunnas. Sådana här utspel skymmer evangeliet, då det just är evangeliet – och inte politiska uppfattningar – som förenar oss kristna.

Israel vs. Palestina 0-2

Något man inte bör göra om man ska anses som tillräknelig är att allt för frekvent säga något om Mellanöstern på ett sådant sätt som gör Israel till något annat än en ond, demonisk terroriststat, men ett försök till gör jag nog ändå.

Israel vs. Palestina 0-1.

Under den korta färden denna morgon ut till flygplatsen så hann jag höra delar av radions åtta-nyheter där det rapporterades om att Israel kallat in reserver, 75 000, på grund av allt som sker kring Gaza för tillfället.

Det som rapporterades hända i Gaza var att Israel anfallit medelst flyg

mål som man hävdade var militära

och sedan, om jag inte minns fel räknades det upp hur många palestinier som dött (alla dödade i alla konflikter överallt är givetvis tragiskt och av ondo).

Sedan fortsatte nyhetsuppläsaren med att säga att palestinierna på Gaza-remsan som svar på dessa flygattacker sköt raketer in över Israel.

Jag har inga skäl att inte tro på rapporteringen om att Israel kallar in reserver, men jag finner det direkt motbjudande att hävda att palestinierna (under ledning av terrororganisationen Hamas i detta fall) besvarar Israels flygangrepp. Det är säkert sant i den mening att man nu gör det, efter att också Israel gett sig in i den dödliga leken med människoliv, men jag tror inte att varken Ekot eller någon annan kan föra i bevis att det var någon annan än just Hamasledda palestinier som började med raktbeskjutningar som nu fått ett hårt och tragiskt svar i form av flygangrepp från Israel.

Vidare är det lite förrädiskt att säga att lägga in ord och begrepp endast rörande Israels agerande, det är säkert så att ansvarig i Israel offentligt hävdar att de anfaller militära mål, men när man lägger ut texten på det sätt som skedde i nyheterna så utelämnar man de rätt så starka indicier som tycks peka mot att Hamas inte drar sig för att ha sina militära mål/styrkor belägna just mitt bland civila i akt och mening att kunna anfalla och om Israel besvarar elden så kan man säga att de sköt på civila (vilket kan vara sant, men de militära anfallspositionerna kan vara placerade där och när man får raketer över sig och sina barn och sina civila så kan det vara så att man grips av lust att få ett slut på detta).

Israel vs. Palestina 0-2.

Vid spatserande vid resmålet, alltså Uppsala, så hördes ljudet av en talkör kring torget. Det visade sig vara en demonstration mot Israel, eller för Hamas, Hizbolla eller någon annan av Israels antagonister (jag vet inte) kanske var det för arabiska palestinier (jag gissar på det). Där fick inte Israel några poäng förstås, men en skylt därifrån tar jag med mig i min bön för regionen och dess människor, den sa:

För ett fritt och demokratiskt Palestina

Amen, säger jag! Nog ska det kunna gå att samsas, men inte på vilka villkor som helst förstås och framförallt blir det svårt om den ena parten vill utlånaden andra och den andra är en ensam demokrati i en omgivning av stater och grupper som fungerar helt annorlunda.

Visst hopp kan finnas tänker jag och det hämtar jag ifrån det faktum att det på båda sidor finns människor som vill och ifrån det faktum att två fredsavtal faktiskt skrivits under (om jag förstått rätt): Ett mellan Israel och Egypten och ett mellan Israel och Jordanien. De har gått från att vara bittra fiender med anspråk på samma land etc till att kunna leva bredvid varandra, skillnader finns, men kanske kan man se något hoppfullt?

Kan det komma något gott från fars dag? -en återpostad kuriositet

En påminnelse som är nästa ett år gammal, om att även det obetydliga kan innehålla stora saker. Kan man använda fars dag för att finna sin Skapare och Frälsare!?

Originalet finns här, en något omarbetad version följer här.

Idag så är det lite speciellt. Många uppmärksammade det, även Dressman (kanske beläget här?) och många barn med fäder. Men vad är då så speciellt med dagens firningsobjekt? Farstaen förort till Stockholm, kan det komma något gott från Farsta? Jag tycker det är sympatiskt i alla fall att uppmärksamma det som inte alltid lyfts fram, kanske ser det inte mycket ut för världen, men som den just bortgångna Eva Spångberg sa:

Är man något så är man obrukbar för Gud

Riktigt så enkelt är det väl inte, men ju mer vi låter Gud handla genom oss, och ju mer vi försöker att inte ställa oss själva i vägen för Gud och Guds kärlek och kärleksfulla kraft genom oss, ju bättre blir det för oss och andra!

Och som om inte Eva Spångberg vore nog så finns ju alltid Skriften och då Natanaels ord: ”Kan det komma något gott ifrån Nasaret (en plats långt obetydligare än Farsta)?” och till svar fick han: ”Följ med och se” och han såg och lärde känna Jesus, världens ljus och räddare!

Så låt oss frimodigt fortsätta att fira den i våra ögon obetydliga orten Farsta, även nästa år! Kanske leder det till Jesus!?

Kan det komma något gott från fars dag?

Tänk om det är sant; att någon har nyckeln till fred i mellanöstern!

Det står var och en fritt att tänka och tycka, det står var mediakanal fritt att välja perspektiv, men det gör varje människa väl att söka sanning och balans som opinionsbildare.
Tänk om det är sant, att vi i väst och den bild vi väljer att ha om mellanöstern och dess konflikter förlänger lidandet och försvårar fred och läkedom och försoning? Tänk om någon dock sitter med en nyckel till fred, som de inte använder?
Några tankar om Israel och dess omgivning bjudes här.

Förvånansvärt onyanserad rapportering | Världen idag – världen ur ett kristet perspektiv.

Ur texten:

Det är också märkvärdigt tyst om Hamas regim i Gaza, hur de förtrycker meningsmotståndare, kristna, kvinnor och homosexuella eller att de över huvud taget har en stor skuld i situationen för människorna i Gaza.  Jag kan inte förstå besattheten vid Israels skuld medan Hamas fråntas allt ansvar. Hamas sitter faktiskt med nyckeln till dörren, inte Israel.

Sedan vet jag inte om allt som påstås i artikeln är sant, jag vet inte om mängden varor och personer är tillräckligt, eller om det borde vara annorlunda så att det skulle finnas en rättfärdig stat med blå-vit flagga i mellanöstern är inte vad jag anser, jag anser snarare att vi i den rättfärdiga staten med den gula och blå flaggan bör besinna oss och söka båda sidors bästa och hjälpa varje försoningsansats!

Ett exempel som vi borde be och arbeta för tycker jag är de skolor där israeler och araber går tillsammans, gott med sådana exempel tycker jag!

Läs om skolan ”Bro över Wadin”!

Minnesgudstjänst på allhelgona – några tankar

Denna vecka sitter (eller går, eller står eller på annat sätt) många goda män och kvinnor och förbereder inför helgen som kommer. Många församlingar har minnesgudstjänster för de som avlidit under lördagen och likaledes människor ute på kyrkogårdar och öppet i kyrkor och kapell under dagen.

På en fråga om vad man kan säga på minnesgudstjänsten på lördagen så kom jag på lite tankar som kanske någon finner goda att arbeta vidare utifrån.

Att tända ljus hör allhelgonahelgen till, likaså att hålla minnesgudstjänst. Försöker dela med mig av några tankar att utgå ifrån i helgens förkunnelse.

Mina tankar utgick ifrån det faktum att vi firar åminnelsen av nära och käras död på den dag som heter ”Alla helgons dag” med temat ”Helgonen” och att vi först dagen efter alla minnesgudstjänster, alla ljuständning och alla besök på kyrkogårdar firar ”Alla själars dag” med temat ”Vårt evighetshopp”.

Man kan ju inte ha minnesgudstjänst och då uppmärksamma endast alla helgon, inte ens i luthersk mening, och sedan be alla komma tillbaka imorgon för att fira sina avlidna. Så jag tog utgångspunkt i att det just är ”Alla helgons dag” och att det är så vi kalla helgen ”Allhelgonahelgen”.

Jag tänkte att man kunde utgå ifrån att ett helgon, det är någon som gjort något speciellt under sitt liv. Gjort ett så stort intryck på sin omgivning att man förr/i romersk-katolsk tradition till och med menade att de hade lite förtjänster över så att de kunde be för oss till Gud (det där sista kan ju givetvis strykas, samt säkert renodlas teologiskt än mer). De var värda sina egna dagar av åminnelse, allhelgona är hopsamlingen av de som inte fick plats i kalendern.

Man kunde sedan fortsätt att tala om att de som vi minns ofta är just så; speciella (här får man också öppna för att alla inte minns alla med glädje/sorg, utan att det kan finnas betydligt mer komplicerade relationer och känslor). För de som känner en avliden så är det ofta så det kan kännas en sådan här dag, att en betydelsefull person dött m.m. Vi vill minnas den, precis som med helgonen på speciella dagar och vid speciella tillfällen.

Vårt evighetshopp

När detta skissats tillräckligt så är det dags att koppla ihop med söndagens tema ”Vårt evighetshopp”. Kanske rent av säga att det är morgondagens tema? Här kan man kanske ta utgångspunkten i den första bönen?

Evige Gud, du som lät Jesus Kristus dö och uppstå för att han skulle vara herre över både levande och döda, ge oss nåd att i tro ta emot honom som vår frälsare, så att vi med honom får gå in i det eviga livet. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen

Och också måla det hopp vi har i Jesus, det som målas i episteltexten ifrån Uppenbarelseboken 22:1-5. Där är en av bilderna ifrån det himmelska Jerusalem, om livets flod, med träden som ger läkedom, om befrielsen från förbannelse. Att vi ska se Guds ansikte! Att det inte ska bli natt mer, att vi ska vara kungar! Om detta är att fokusera på glädjen i att tillhöra Gud, om tryggheten hos honom i liv och död så kommer lite av allvaret i livet i evangelietexten (Lukasevangeliet 12:4-7) där det betonas att också helvetet är en realitet, vi kan gå förlorade.

I en gudstjänst som denna så är det förstås vist att balansera sorgen och verkligheten med och mot varandra, en bönepunkt!

Lycka till!

 

Från raggare till evangelist

Ekumenisk gudstjänst idag i Björksele kyrka. God gemenskap, Jesusnärvaro i denna och mässan och Ordet, som utlades och evangelium som förkunnades av (Lill)Mats Holmberg. Om Mats livsväg från raggare; med alkoholen, snarare än Jesus, som fokus till evangelist och därmed glädjebudbärare kan man läsa i Motorbibeln. Och förstås höra honom berätta om vid tillfälle.

För att få veta mer om denna Bibel klicka på bilden. För att köpa den klicka på länken/ordet i texten.

Mats pratade om flera saker utifrån dagens tema ”samhällsansvar” och texterna, bland annat från Jesaja 29. Det jag framförallt minns är hans fråga:

Om vi idag i kyrkan hade delat ut resor till Hawaii, hade du inte talat om det för din granne då?

Självklart hade vi gjort det, men nu fortsatte Mats, så har vi ju något ännu bättre i kyrkan, evigt liv, helpension, ett spa som ger läkedom från alla sjukdomar med mera, allt är gratis. Det satte sig i mig, så är det ju. Varför vill jag undanhålla mina medmänniskor detta?

Mats tre aspekter av samhällsansvar var, om jag minns rätt:

  1. Be för dina grannar, din omgivning, din stad.
  2. Prata mer med dina grannar,  inte mer om dem
  3. Berätta om Jesus för dina grannar

Tack Mats och alla andra för denna dag! Gud välsigne Lyckelse och allt annat land och alla folk och människor!

Sidensvansar, när veckans pausfågel är pensionerad

En del minns veckans pausfågel och kanske undrar ni likt jag vart den tog vägen? Jag har funnit den, med en passande ordvits som sällskap! Se P2:s hemsida, ”En radioklassiker i ny skrud

Kanske är det likaledes någon som undrar vart alla Sidensvansar tagit vägen? Också de ha jag funnit! De är och besöker oss i Lycksele.