Livet, Assange, terrordåd och Svinalängorna

Livet snurrar i en hög takt för tillfället, nästan så att det passerar förbi mer än levs för min del. Ändå kan jag inte sätta fingret på vad det är som trissar upp tempot, är det månde vanlig julstress? Kanske, men vi har gjort julklappar för en månad sedan, vi har ordnat julaftonens mat och umgänge, och också den återstående delen av helgerna fram till och med nyår. Kanske är det för fixerat? Kanske, men rätt så mycket valfrihet och framförallt gott om trevliga människor ska vi möta. Kanske är det bara en stor mängd små saker som omsluter tiden som påverkar?

Alla händelser sammantaget har gjort att de stora saker som timat ibland oss såsom arresteringen av Julian Assange, bombdådet i Stockholm (och framförallt dess fortsättning nu i julhandeln i kungliga huvudstaden) kriget i Afghanistan osv helt har fallit bort ur min verklighet, jag har nog ägnat mig lite åt navelskådning. Ända tills igår då vi  ägnade oss åt biofilmsskådande på MB i Lycksele. Vi såg Svinalängorna och fick då en påminnelse om så många andra som inte mäktar med mer än just att klara var dag och stund. 400 000 barn räknas leva direkt drabbade av missbruk och kampanjen Vit jul känns som en självklarhet att stödja. Den kunde lika gärna ha hetat ”God jul”, för det är ju det som blir resultatet för så många utan alkohol.

Mitt navelskådande var också tvunget att ta en paus under förra helgens uppmärksammande av Livets söndag, en söndag för att uppmärksamma att livet faktiskt är hotat från flera håll. I början innan födseln är det hotat, i slutet när man inte är produktiv, när man är sjuk, arbetslös, svag, då du inte producerar ekonomiskt värde, då är också ditt värde lägre (alldeles för ofta) och livet och människovärdet hotas då.

Gud blev människa

Så i kväll så fick vi så ännu lite hjälp att fästa ögonen på ”trons upphovsman och fullkomnare”, Ray of Gospel och Cyndee Peters sjöng, predikade och showade i Lycksele kyrka. Hon fick glädjen att komma in hos oss i publiken och hon betonade på många sätt det stora som vi firar i jul, att Gud blev människa för oss, för vår skull.

God kväll!

Föredömligt korta predikningar

Rubriken syftar nog inte så tydligt på mig. en av de senaste predikningarna fick dock omdömet, av flertalet konfirmander, att den var begriplig och att den satte in saker i sitt sammanhang, att de fick sammanhang, och så vidare, men den fick inte omdömet ”kort”.

Söndagens evangelietext lyckas dock att vara kort och koncis, nästan så att vi fnittrade till när den var färdigläst och vi skulle sjunga ”Halleluja”, dock kändes det väldigt lätt att svara: ”Lovad vare du Kristus” efteråt och att sjunga nämnda ”Halleluja” (viket ju betyder ”Lova Herren”).

Texten var från Markusevangeliet (ett bra och rappt skrivet evangelium, sexton kärnfulla kapitel och med fokus på korsfästelsen och betydelsen av den. Nå, över till Markusevangeliet 1:14-15

När Johannes hade blivit fängslad kom Jesus till Galileen och förkunnade Guds budskap och sade: ”Tiden är inne, Guds rike är nära. Omvänd er och tro på budskapet.” (Markusevangeliet 1:14-15) Bibel 2000

Sedan Johannes hade blivit fängslad, kom Jesus till Galileen och predikade Guds evangelium. Han sade: ”Tiden är fullbordad och Guds rike är nu här. * Omvänd er och tro evangelium!” (Markusevangeliet 1:14-15) Svenska Folkbibeln

Ungefär så, och så kanske en utläggning av vad för budskap det talas om, vad för gott budskap som evangeliet är (räddning för alla hos Jesus undan vår synd genom dopet och tron, löftet om evigt liv och livet tillsammans med Gud redan nu etcetera), är väl allt som ska till. Ofta krånglar dock i alla fall jag till det och lägger till än mer. Jag och andra förkunnare får be om att inte lägga till något Anden förutan, och framförallt att inte dra bort något som ska sägas.

En av mina kamrater som är brandman sa en gång att vi har samma uppgift: ”Att rädda folk ifrån att brinna” ganska drastiskt, men på flera sätt träffande (även om jag tänker mig tillvaron efter döden utan Gud främst som isande kall, ensam och mörk) så därför blir det ännu en bild ifrån Gammplatsens julmarknad, även om just denna inte främst är för brandförsvar.

Kyrktaxi, en räddningsbil?

 

På bild

En bildkomplettering till inlägget ifrån den 4 december: Skavlan, julmarknad och Frälsningsarmén

Elisabet och en av alla dem som gladdes åt hennes fina dockor

Skavlan, julmarknad och frälsningsarmén

Var idag på julmarknad på Gammplatsen i Lycksele, en trevlig och kall (om än lite mildare än de utlovade 21 minusgraderna) tillställning med mycket mys och kvalité och en trevlig samling av UF-företag.

Marschallhållare i trä

Vi såg då några dockor gjorda av Elisabet Bildström (kantor i Björksele/Kristineberg). Däribland några frälsningsarmésoldater (Sveriges första föreställde de) och kom då att tänka på en man som medverkade i det ganska oförargeligt trevliga SkavlanSVT, mannen heter Raine Gustafsson och har varit hemlös i 20 år, om jag förstod det hela rätt, och har just släppt en bok med sina krönikor ur Situation Sthlm.

Raine Gustafsson pratade då om välgörenhet som bara sträcker sig över jul, han nämnde till exempel Frälsningsarmén och framhöll nästan dem som ett dåligt exempel, jag tror inte att de gör ett dåligt arbete så på den punkten är jag lite tvekande, men hans poäng om att hjälpa på riktigt och kontinuerligt den tog tag i mig. Ack så viktigt, och så svårt.

Han hade nu fått en lägenhet och ber om välsignelse och frid och frihet för dig!

Trogna tjänare i Herrens örtagård, trots allt det mest rättvisande epitetet tycker jag

Domsöndag och första advent, två predikningar om att låna ut sin åsna?

Jag har fått glädjen att predika två söndagar i rad, och det på två så roliga söndagar som domsöndagen om Jesu återkomst och rättvisans återupprättande och Guds folks dom och välkomnande in i himlen och första advent om ett nådens år och vår väntan på Jesu ankomst och hans kallelse till oss att låna ut vår åsna till honom.

Guds välsignelse!

Andlig klarsyn och svårigheten att se klart

Nu har jag  efter moget och långvarigt övervägande bestämt mig för vilka glasögon som ska pryda min näsa för ett antal år framåt, de kan skymtas på bilden här nedan.

Jesusglasögon?

Jag, och många med mig kan nog tycka att en månad och åtskilliga vändor till optikern för att pröva och låna hem nya och återigen nya glasögonbågar för påseende och funderandet kring varje: ”Njae, lite för mörkt.”, ”Inte den, den var för liten/stor/grå…” kan kännas långdraget och som att det känns lite besvärligt. Detta var dock inget mot hur jag upplevde det att försöka få mina ögon och blinkreflexer att komma överens med kontaktlinser, det var besvärligt tycker jag. Jag har fortfarande kvar att få i dem i ögat, senare i veckan ska jag gå andra ronden tillsammans med optikern mot linserna så får vi se (hi, hi, lite ordvitsigt där, helt oförhappandes!).

Ändå är det nog lättare att få upp ögonen och i kontaktlinserna än vad det många gånger kan vara att förstå det stora som jag ändå dagligdags jobbar med och försöker och vill leva i: Guds godhet och kärlek till oss och till mig, men ändå är den där, lika sann som att jag kommer att se klart och fint när väl jag fått upp ögonen för linser.

Mer tankar om klarsyn (återanvända så de är miljövänliga trots att de bland annat är ifrån motorveckan) och om andlig sådan i psalmform.

Ämbetsfrågan och livet med varandras olikheter och likheter

Intressanta reflektioner och visa tankar bjudes här från annat håll i bloggosfären.

Jag har sagt det förr

Jag bara måste fortsätta tjata

Domsöndag och första advent, Jesus dömer omänskligt

De två gångna helgerna har bjudit på vackert, kallt och julkortslikt väder här i Lycksele, samt två söndagar i rad med predikningar. Domsöndagens predikan samt predikan för första advent kommer snart upp på bloggen, men först en reflektion över en av de texter som avslutade kyrkoåret (som alltså tillhörde domsöndagen), som inte kom med ända till predikan trots sin vikt.

22Och Fadern dömer ingen utan har helt överlåtit domen åt Sonen, 23för att alla skall ära Sonen liksom de ärar Fadern. Den som inte ärar Sonen ärar inte heller Fadern, som har sänt honom.24Sannerligen, jag säger er: den som hör mitt ord och tror på honom som har sänt mig, han har evigt liv. Han faller inte under domen utan har övergått från döden till livet. 25Sannerligen, jag säger er: den stund kommer, ja, den är redan här, då de döda skall höra Guds sons röst och de som hör den skall få liv. 26Ty liksom Fadern äger liv, så har han också låtit Sonen äga liv, 27och han har gett honom makt att hålla dom, eftersom han är Människosonen. 28Var inte förvånade över detta. Den stund kommer då alla som ligger i sina gravar skall höra hans röst 29och gå ut ur dem; de som har gjort det goda skall uppstå till livet, och de som har gjort det onda skall uppstå till domen. 30Av mig själv kan jag inte göra något: som jag hör, så dömer jag, och min dom är rättvis, ty jag följer inte min egen vilja utan hans vilja som har sänt mig. (Johannesevangeliet 5:22-30)

Det är kommentaren: ”Ty liksom Fadern äger liv, så har han också låtit Sonen äga liv, och han har gett honom makt att hålla dom, eftersom han är Människosonen” (Johannesevangeliet 5:26-27). Jag tyckte det var lite stort, för allra först när jag läste så lät det lite tjorvigt, ungefär som under-, över- och mellanchefer i en organisation, detta när Fadern och Sonen utbyter makt och domsrätt etc, men sedan slog det mig hur stort det är att just Jesus dömer oss ”eftersom han är Människosonen”, eftersom han har blivit människa!

Vi har inte en överstepräst som är oförmögen att känna med oss i våra svårigheter, utan en som har prövats på alla sätt och varit som vi… (Hebreerbrevet 4:15)

Jesus vet hur vi har det, men ändå dömer han inte mänskligt, han dömer rättvist efter som han: ”varit som vi men utan synd”! Så låt oss i frid förbereda oss för Jesu ankomst nu i advent och veta att Jesus känner våra liv och att han erbjuder oss alla evigt liv, med början nu och här och fortsättning på andra sidan graven,  genom förlåtelsen av våra synder genom sin död och uppståndelse!

Låt oss glädja oss över adventus Domini, Herrens ankomst!

Förberett för Herrens ankomst!

 

Tiden är inne, Kristi återkomst!

Nåja riktigt vilken stund det blir vet ju inte en Jesus och riktigt hur morgondagens gudstjänst och predikan blir vet väl ingen heller utom vår Herre. När vi var i London så var vi vid nollmeridianen i Greenwich, ganska kul plats och samtidigt på sitt sätt en fiktiv verklig plats. Undrar hur Gud förhåller sig till den?

Den förste och den siste i hela världen?

Alpha och Omega?

För den som behöver lite sista-minuten förberedelse inför det stora med Kristi återkomst så rekommenderas dessa tankar kring Jesu återkomst och domen som då kommer.

 

Hipp Hipp [paw-rihk-tit] och Volvo

Minns ni dessa skånska komiker? I dag har jag kört bil, paw-rihk-tit! Jag har förfogat över en bakhjulsdriven Volvo, en 940, därtill en kombi! Såsom varande uppväxt i olika Volvos så kändes det gott att återigen få köra en stor kantig container!

Paw-rihk-tit!?

Paw rihk-tit?!

För den som behöver en dos humor, lite skruvad, men rätt kul!

Man kan vara nyfiken på vad det var för uppbyggligt med detta? Ja, den första av tre > 12 timmars dagar denna vecka är  över, vi får se hur skruvad jag blir sedan!

Alla dagar är givetvis bestående av 24 timmar, men nu var det i arbetshänseende som tiden gällde.