Vårt hopp, en liten helgsmålsbetraktelse?

För tillfället sker kanske stora och omvälvande saker, eller också så är det samma visa som vanligt, nyhetsrapportering tycks i alla fall innehålla ett visst mått av hopp tycker jag.

Det första är att det kanske finns något hopp om vett och sans i vårt kära lands migrationspolitik. Hoppet kanske består i bön, Wikileaks och träaktig mediehantering av deporta… (förlåt) migrationsminister Billström och utrikesminister Bildt? Utan bön sker väl inte mycket, därnäst verkar de uppgifter som framkommit ifrån den upphaussade sajten Wikileaks ha gjort (sanna eller ej) att även så pass religionsblinda publikationer (förlåt, lite elakt, men ibland är det fascinerande med många journalisters oförmåga att se på religion på ett kunnigt sätt) som Aftonbladet och DN menar att just kristna irakier borde få någon slags gehör för sin skräck inför återvändande till Irak (detta skedde i söndagens Agenda).

Alltså, inget direkt hoppfullt har väl hänt än och många funderar väl hur orden växlades den där gången (och andra gånger som vi inget vet om), men kanske kommer nu Irak, flyktingar och särskilt, kristna flyktingar upp på agendan? Fast att få till ett samtal om Irak och avvisningarna till en rätt  säker död verkar vara svåra att få till stånd (Billström och Bildt ville inte svara på några frågor på kallelse i alla fall och många är nu upprörda och frågande)? I mina ljusaste stunder hoppas jag det spiller över på övrig migrationspolitik, och fick man sedan drömma fritt så skulle en vettig migrationspolitik med rimliga skyddsskäl och rimlig bevisbörda för att erhålla asyl sedan kombineras med ett vettigt sätt att komma in i samhället, men där är det väl än mer bön som ska till?

Är världen, likt vi i Luleå skärgård, på rätt spår?

Nå, två andra nyheter som man kan fundera över är, först: Allt detta om Tunisien och om det håller på att hända något som liknar Berlinmurens fall, eller om det kommer surt efter i landet och i andra delar av arabvärlden? Egyptier tycktes i alla fall hoppas på det första och många är nog positiva eller hoppfulla eller beslutsamma och arga, fast president/envåldshärskare Mubarak tycks hård och orolig.

Israel och Palestina, återigen är det bara Wikileaks att luta sig mot, men lite spännande att det tycks finnas visst intresse för samarbete (dock dolt för oss i väst trots att vi alltid vet bäst i denna fråga).

Detta disparata inlägg avslutar dock i den som är Alpha och Omega, början och slutet, i den som vi lever, rör oss och är till i, i den som är vårt enda hopp och som har det eviga livets ord och genom vilken alla människor kallas att komma till Gud, nämligen Jesus Kristus. I helgen (vilken av tradition börjar klockan 18 på lördagskvällen, då det är helgsmål vilket på många håll firas som en enkel gudstjänst och på än fler håll uppmärksammas genom att kyrkklockorna ringer) är temat ”Jesus är vårt hopp”

Ekumenisk helg

Helgen går i ekumenikens och uppbyggelsens tecken, mycket uppbyggligt! Anders Sjöberg vandrar med oss genom Apostlagärningarna vilket är mycket gott! En sak som han pratar om är exempelvis att kristen tro främst är relation med Gud, att Gud själv har tolkningsföreträde på vem Jesus är (så säger evangelisten Markus) och att förkunnelsen i början av den kristna kyrkan (alltså Apostlagärningarna) utgick från den verkliga händelsen att Jesus dött och uppstått och att det gäller för oss alla människor alltid oavsett känsla etc. Sedan har han väl varit en smula mer vältalig och mångordig än så och vi har varit överens om att han öppnar Bibeln både på djupet och i sina sammanhang, fantastiskt.

Ett exempel på föredrag av Anders Sjöberg från Roseniuskyrkan kan avnjutas här, dock inte helt likt vad vi njutit av och blivit uppbyggda av, men gott ändå och med ett fokus som jag gärna hänger mig åt: Den historiska grunden att Jesus dött och uppstått som vår tro så stabilt vilar på.

The risen Son?!

Under helgen har så Anders lett oss in i vad för djup som är byggda på denna grund. Stort tack!

100 dagar och asylpolitik

SVT är just programmet om Sverigedemokraternas första 100 dagar i Riksdagen, och deras roll och inflytande, avslutat. Kanske hade det varit roligt och bra att se, men orken fanns inte. Lite tyckanden kommer istället nu när orken infunnit sig igen. Det första och största tyckandet är att det är lätt hänt att man som ansvarig politiker, och kanske också som medborgare, gör det lite för enkelt: Sverigedemokraterna är de onda och vi de goda, men är det verkligen så enkelt?

Vi kan se på rapportering och våra tankar om vad som händer och vem som gör vad och varför, ett intressant exempel är hämtat ifrån Västerbottens Folkblad (bra skrivet, dock tycker jag att det verkar som att islam inte är den bästa grogrunden i sig för människovärde och demokrati, men kanske kan de kombineras).

Vi kan också se på hanteringen av våra kristna bröder och systrar, eller om man inte är kristen så på våra bröder och systrar som är förföljda. Migrationsminister Tobias Billström slår lite för ofta liksom knut på sig själv för att slippa att använda de verktyg han har för att vi i Sverige ska kunna vara så humana som vi kan mot de i dessa dagar så hårt trängda irakier som är i Sverige, exempel ifrån Världen Idag.

Dessutom har vi väl inte lyckats så särskilt bra med att ge människor möjlighet att rota sig i Sverige, förutom de som kom under de stora arbetskraftsinvandringarna. Det är inte lätt att lyckas få försöka klara sig och få använda sin utbildning och sin energi och sin framåtanda, det tycks vara lättare att fastna i ett lite för passiviserande system. Detta leder förstås inte till något gott för vårt samhälle eller för enskilda individer utan leder väl främst till att en brun nyans lägger sig över debatten?!

Bön och fasta för detta kanske vore den bästa vägen, och så det gamla klassiska ”ora et labora”, att som kristna ”be och arbete” för Guds rikes utbredning även i dessa frågor!

Den som har sett mig har sett Fadern

Jesus pekade inte på sig själv utan på sin Far och på det faktum att Gud också vill vara vår, din och min, Far. Fantastiskt! Jesus sade också att han hade kommit för att tjäna och ge sig själv till lösen. Han sade också att vi skulle följa honom.

Ibland möter man människor som tjänar och ibland kan man fyllas av hopp, så i dag rekommenderar jag ett besök i Etiopiens huvudstad, Addis Abeba, och de engagerade medarbetarna på Win Souls for God, Josse och Erika. Läs, stöd, be är väl vad man kan säga!

Vikten av att förstå bredden och längden och höjden djupet

Ibland frispelar min hjärna och kan komma på de mest underliga kopplingar, men ibland är det mer logiskt, kanske är detta ett sådant tillfälle? Som en del vet så har vi en ganska söt bil som ibland går under namnet Hulda, men oftast benämns den bara ”bilen” eller möjligtvis det än mer prosaiska ”V40:n”. Det är alltså en Volvo och därtill en kombi, men till skillnad ifrån de Volvo kombi som jag är uppväxt med så bjuder inte denna några stora lastutrymmen, utan noggrannhet och smidighet anbefalles när man ska fylla det runda, grunda och låga bagageutrymmet (och det är ändå sedan man väl fått godset förbi den trånga bagageluckeöppningen (liknelsen om kamelen och nålsögat förklaras lätt med hjälp av något skrymmande gods).

Hulda i Uppsalaregn, utan last

Ryms det något härinne?

Nu över till andra mått som håller inte bara för en resa eller en bil utan för hela evigheten:

Måtte [Gud] i sin härlighets rikedom ge kraft och styrka åt er inre människa genom sin ande, så att Kristus genom tron kan bo i era hjärtan med kärlek. Stå fasta och var stadigt rotade i honom, så att ni tillsammans med alla de heliga förmår fatta bredden och längden och höjden och djupet och lära känna Kristi kärlek som är väldigare än all kunskap, tills hela Guds fullhet uppfyller er. Han som verkar i oss med sin kraft och förmår göra långt mer än vi kan begära eller tänka, hans är härligheten genom kyrkan och genom Kristus Jesus, i alla släktled i evigheters evighet, amen (Efesierbrevet 3:16-21)

Ett nytt år

Många kanske har haft sin första arbetsdag på det nya året idag, själv kommer in imorgon, en dag som nog till stora delar kommer att handla om ”Guds härlighet i Kristus” vilket är temat inför Trettondagen. Spännande, men inte särskilt självklart vad det vill säga oss 2011 (så, det var första gången det blev skrivet för mig), men kanske kan den alternativa evangelietexten sprida lite ”klarhet och jubel”?

Sedan talade Jesus till dem och sade: ”Jag är världens ljus. Den som följer mig skall inte vandra i mörkret utan ha livets ljus. (Johannesevangeliet 8:12)

Utan Jesus är världen att beskriva som en tillvaro vandrandes mot döden, men med Jesus är världen  en vandring i ljuset och mot ljuset och med uppdraget att med Andens hjälp sprida ljuset.

Inför det nya året, inför predikoförberedelse och alla de andra värv som vi står i i vilka vi är satta att tjäan den mänsklighet som Gud älskar så kan vi få börja med en bön:

Låt mig börja med dig, o min Frälsare kär, varje år som du giver mig än. Låt mig börja med dig varje dag du beskär, och förnya mitt uppsåt igen, att vara och bliva din egen.

Låt ditt levande ord bli det ljus i vars sken jag alltjämt vandrar fram på din stig. Varje gryende dag två mig vit, två mig ren i det blod som har runnit för mig från korset en gång, Herre Jesus. (Svenska Psalmboken nr. 196:1,3)

Uttryck för tvivel på livets ljus eller bara ett sätt att hitta i mörkret?

 

Nyår ett nådens år

Bloggen får ofta besök av människor som söker på predikningar, inför den kommande natten och sedan söndagen så är det förstås ”Guds hus” och nyår som är i fokus. Jag önskar er välsignelse och lycka till och kommer med en påminnelse till oss alla ifrån kyrkoårets första dag: Nådens år! Alltså första advent påminns vi om Guds förhoppningar för allas våra liv och år: att det blir ett år av nåd, ett år med Gud.

Han kom till Nasaret, där han hade växt upp, och på sabbaten gick han till synagogan, som han brukade. Han reste sig för att läsa, 17och man gav honom profeten Jesajas bok. När han öppnade den fann han det ställe där det står skrivet: 18Herrens ande är över mig, ty han har smort mig till att frambära ett glädjebud till de fattiga. Han har sänt mig att förkunna befrielse för de fångna och syn för de blinda, att ge de förtryckta frihet 19och förkunna ett nådens år från Herren. 20Han rullade ihop boken och gav den tillbaka till tjänaren och satte sig. Alla i synagogan hade sina blickar riktade mot honom. 21Då började han tala till dem och sade: ”I dag har detta skriftställe gått i uppfyllelse inför er som hör mig.” 22Alla prisade honom och häpnade över de ljuvliga ord som utgick ur hans mun. (Lukasevangeliet 4:16-23)

Gott nytt år!

Inför det nya året

Vi laddar upp inför det nya året och summerar det som gått på olika sätt. Svärföräldrarna landade just med en stor mängd mat, själv lyssnar jag på en intressant diskussion mellan John Lennox, Christer Sturmark, Stefan Gustavsson och Ulf Danielsson om Guds existens etc i ett inslag från Kunskapskanalen. Inslaget kom i min väg via Anna-Saras farfar, tack för det!

Gott nytt år!

Julen är här, det är en ros utsprungen!

Idag bjudes på psalm och visuell ordvits och en önskan om en välsignad jul!

Kanske inte en ros, men väl en förrymd amaryllis

Det är en ros utsprungen

(Svenska Psalmboken nr. 113)

Det är en ros utsprungen
Av Jesse rot och stam.
Av fädren ren besjungen,
Den står i tiden fram,
En blomma skär och blid,
Mitt i den kalla vinter,
I midnatts mörka tid.

Om denna ros allena
Ljöd förr Jesaje ord,
Att född av jungfrun rena
Han frälsa skall vår jord.
Av Herrens nåd och makt
Oss detta under skedde,
Som oss profeten sagt.

Den späda rosen fina,
Som doftar salighet,
I mörkret månde skina,
Besegra dunkelhet.
Sann Gud och mänska sann,
Oss arma mänskor frälsa
Från synd och död han kan.

O Jesu, dem som klaga
I denna jämrens dal
Nu med din hjälp ledsaga
Till Faderns fröjdesal.
Ja, i din Faders hus
Låt oss dig evigt lova
I salighet och ljus.

God jul!

Julens budskap

Imorgon så är Tilde de Paula julvärd i TV4 och i kvällens uppesittarbingo, som vi och alla andra pensionärer såg på, avslöjade hon att det imorgon skulle handla om julens budskap samt att Mr. Jul skulle komma. Vem denne herr Jul var ville hon inte avslöja, men jag tänkte avslöja julens budskap redan nu:

Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. Ty Gud sände inte sin son till världen för att döma världen utan för att världen skulle räddas genom honom. (Johannesevangeliet 3:16-17)

Eller om man vill ha den lite längre versionen lämpad väl för julhelgen så kan man med fördel läsa det så kallade julevangeliet ifrån Lukasevangeliet, kapitel 2.