• Mest lästa inlägg

  • Senaste kommentarer

    Adventstid återigen!… om Utmattningssyndrom – Eft…
    Profilbild för Ulrik PeterssonUlrik Petersson om HBT och tro
    Profilbild för Ulrik PeterssonUlrik Petersson om Yoga och annat trams – s…
    Profilbild för AnnikawollschlagerAnnikawollschlager om Uppdaterad länk i ”Svens…
    Profilbild för Martin WalldénMartin Walldén om Utmattningssyndrom – Eft…
    Profilbild för Mikael AspelinMikael Aspelin om Utmattningssyndrom – Eft…
  • Senaste inläggen

  • Arkiv

Kärlek i verkliga livet, återigen

Det finns en psalm som lyder:

Jesus är ute och söker. Vem skall han finna idag? Vem skall i dag honom svara: Herre, du ser: här är jag.

Han sin förlåtelse ger dig när du din synd honom ger. Då blir du hans. Från hans kärlek inget kan skilja dig mer. (Svenska Psalmboken nr. 225:1-2)

Den omtalade brudgummen och tillika svågern fotar för tidskriften Sändaren och har gjort denna illustration på samma tema: Jesus älskar alla och vill umgås med oss och ge oss plats i paradiset och ha en relation redan nu och här.

Tack för ännu en uppbygglig predikan Isak!

Kärlek i verkliga livet

Vi har tidigare berättat att vi varit ute på resa, ända ned till Skåne, men ännu har vi inte berört huvudanledningen till vår odyssé: Vigsel i Glimåkra med svåger/bror och svägerska.

Brudparet

Hur skulle det bli?

Gott att få ägna en helg åt att fira kärleken! Tack för en god helg! All välsignelse till er!

Reseguide genom livet och genom Sverige

På livsresan är det tryggt att färdas tillsammans med Gud och att söka hans vilja och ledning och kraft i Bibeln, bönen, församlingsgemenskapen och nattvarden. Detta är de fyra ben (eller B:n, Bibeln, bönen, brödragemenskapen, brödsbrytelsen) som livet som kristen vilar på. De kommer ifrån  Apostlagärningarnas andra kapitel:

De deltog troget i apostlarnas undervisning och den inbördes hjälpen, i brödbrytandet och bönerna. (Apostlagärningarna 2:42)

När man färdas genom Sverige finns det också behov av att få ledning: Var finns det sevärdheter? Var finns det toalett? Var kan man äta?

Jag vill dela med mig av ett resetips för den som besöker Skåne, det handlar om ett alldeles vanligt turistmål: Smygehuk, Sveriges sydligaste udde.

Smygehuk och Anna-Sara

Smygehuk och Anna-Sara samt avstånd till mamma, Stockholm och annat viktigt

Den kombinerade utställningshallen, souvenirshopen, turistbyrån och caféet är mycket mysigt, informativt och smakligt. Trevliga människor jobbar där också!

Biltvätt, att rengöra insida och utsida, själavård vid polertrasan

Bilen, en Volvo V 40 som ibland kallas ”Hulda” efter den gammaltestamentliga profetissan, ha varit ute på långresa (och mer ska det bli). Tidigt denna vår, ja rent (se ett ord som gradvis insmugit sig i min vokabulär sedan flytten till Västerbotten) i vintras, fick hon en 6000 milaservice som hon klarade rätt bra. Lite fix med hjälp av verkstaden och så var hon rustad för pendlandet mellan Skellefteå och Lycksele. Innan resan till Skåne fick hon så en ordentlig utvändig tvätt, men i avsaknad av en bra arbetsplats för detta ändamål så fick hon ingen vaxning eller polering. Jag hoppas hon får det till hösten. Jag har fallit för Lahegas Autorange-produkter.

För att kunna vårda vår nyköpta bil så ägnade jag ganska god tid åt att försöka få reda på vad man behövde tänka på, tips och idéer för ett långt och gott liv för bil och lack. Jag fann hjälp och råd och stöd på olika forum på internet och hos andra, än mig mer erfarna, vänner.

När jag så stod och gnuggade på bilen och när jag sedermera försökte lära mig att använda min nya, oscillerande polermaskin så slog det mig i min lite teologiförstörda (?) hjärna: Undrar om jag nu står och putsar och rengör bägaren på utsidan, men låter insidan förfalla i orenhet?

Hulda, Anna-Sara, Martin i uppsalamiljö

Nå inte alla tänker i så knäppa banor när de står över sin bil och gnider, inte alla ser något själavårdande i detta, men i min biltokiga och bibelsnurrande hjärna så blev lite stort att umgås med vår Herre genom Hulda. Att tjäna någon annan, om en en själlös (?) bil, gav helt enkelt mersmak och själaro.

Om nu någon skulle önska något mer allmängiltigt uppbyggligt än bilvård så pratade Carl-Erik Sahlberg om tjänande utifrån arbetet i St. Clara kyrka i Stockholm (genom att berätta om ett antal människor som blivit berörda i församlingen) på Lapplandsveckan (alias ”Lappis”) i Husbondliden utanför Lycksele. Mycket inspirerande och mot slutet inbjöds till förbön för de som ville följa Jesus, för första gången, de som ville följa Jesus, igen, och de som ville följa Jesus, ut till de behövande, lidande, sörjande. Bara att be att få vara en av dem!

Hälsningar ifrån ovan

Under vår resa genom Sverige så fick vi ibland hälsningar ifrån ovan.

På vägen ned kom hälsningen ifrån hemmet i Lycksele

Andra gånger kom hälsningen ifrån vår Herre, som gjorde sig påmind genom den mängd kyrkor som vi passerade på vår resa

Glimåkra kyrka i bakgrunden

Sifo och etanolbilar

Jag har fått en stor lunta i min vård, den heter: Sverige Nu och är en omfattande undersökning ifrån SIFO. Den var fokuserad på medie-använding och kommunikation tror jag, den hade i alla fall mycket frågor av slaget var man handlade och vad man lyssnade på, men mindre av frågor om varför man gör som man gör. Dock fanns det ett, för mig intressant undantag, vilket handlade om bilar och bilinköp. Frågan handlade om hur jag viktade olika egenskaper såsom miljövänlighet, säkerhet, utrymmen, design med mera.

I detta sammanhang så kom jag att tänka på att det minst miljövidriga sättet att driva en bil verkar vara att köra på biogas, dock ett alternativ som inte verkar finnas tillgängligt i Lycksele. Alltså måste vi kika på något annat om det skulle bli dags för ett bilinköp. Rapsdiesel är nog inte så vanligt heller, men etanol finns i alla fall. Dock har ju etanolen gått ifrån att vara Guds gåva till Sverige, med miljömärkning och stöd ifrån Naturskyddsföreningen till att nu vara mer problematisk och till och med ondskefull i någras mening.

Återger därför en rapport ifrån Lunds tekniska högskola som fångade mitt intresse och kryddar det med Naturskyddsföreningens egna siffror kring mer miljövänliga drivmedel, såsom etanol, biodiesel, el och biogas.

Varför allt detta ståhej kring bilar idag då det är den första semifinalen i fotbolls VM? Spanien mot Tyskland måste väl vara mer spännande? Givetvis är det spännande, men detta med livet och bilar och miljöpåverkan ingår i kallelsen vi har som kristna att vårda och råda över skapelsen (1 Mosebok 1:26-28) och som Paulus säger:

Kroppsövningar är nyttiga på sitt sätt, men gudsfruktan är nyttig på alla sätt, med sitt löfte om liv både för denna tiden och den kommande.     1 Timotheosbrevet 4:8

Det handlar inte bara om att invänta himmelrikets fröjder, utan det handlar om att leva nu i Jesu efterföljd, ut till de fattiga, ensamma och hungrande, och till den sargade världen, ut med evangeliets glädjebud om upprättelse, helande, försoning och förlåtelse.

Mediakrönika: Kronprinsessbröllop

Knäppte på TV:n, strax efter 20 i afton. Vi kom mitt in i ett program om kronprinsessan och monarkin (med bland annat bilder ifrån kungens eriksgata i Nordmaling), viket följdes av ännu ett avsnitt i serien om kungliga bröllop. Jag funderar ibland på vilken hund som får mest mat i mig, den republikanska (huvudet?) eller den monarkistiska (hjärtat?)? Käre svärfar har en vinkling kring detta med eventuell brudförsäljning (nej, det där var lite elakt det är ju trots allt ganska fint med brudöverlämning, men samtidigt så skaver det mot något inom mig). Om det är som hovet försöker göra gällande, att framledandet av Viktoria skulle visa att Daniel har accepterats att vara med i statsbäreriet så tror jag att den symboliken hade varit tydligare om kungen hade lett fram Daniel till en väntande Viktoria. Då hade statschefen överlämnat en accepterad gemål åt den blivande statschefen.

Förövrigt är att rapportera att vi nu närmar oss den stora dagen med stormsteg och att förberedelserna idag tog ett stort steg framåt genom att bröllopskläder anskaffades (helt färdiga är vi nu inte, men den svåra biten tror jag att vi avklarade idag i residensstaden).

En försenad bild

Nu verkar vi ha fått en något stabilare uppkoppling så jag försöker mig på att ladda upp en bild från den vinter som gått…

Bilden är från Umeå flygplats då vi kommit tillbaka från besök hos bror och svägerska i Göteborg. Det känns skönt att se sommarens ankomst när jag tittar ut genom fönstret som kontrast!

Bilen hade för övrigt tomt batteri när vi hade skottat fram den, men det är en annan historia…

Översnöad bil efter vårt besök hos bror och svägerska i Göteborg. Bilen hade fått slut på batteriet också, men det löste sig. Skönt hur som helst med sommaren som är på väg!

Annandag pingst: Gå med Gud, ända till Lycksele

Nu har vi påbörjat boandet i vår nya lägenhet i Lycksele. Varmt välkomna förbi! Det kan kännas lite obekvämt och jobbigt att flytta, så ock denna gång. Det kändes tråkigt att lämna vänner i Skellefteå och lite osäkert att flytta till en ny stad och möta nya människor. Nu är steget dock taget och tärningen kastad (nu närmast kastades den på spelkvällen i Forsdalakyrka, kul!) och vi får se var detta slutar och hur resan dit ser ut. Be gärna för oss i allt detta nya!

Viss tröst och uppmuntran kan hämtas så här på annandag pingst från pingstens stora firningsämne: Att Gud är med oss, i oss, hjälper och styrker, leder och korrigerar, ropar för oss och påminner oss om att vi är Guds barn.

I slutet på konfirmationsgudstjänsten i lördags sjöng vi ur Psalmer i 2000-talet, nr 814 (Gå med Gud):

Gå med Gud som skyddar dem som älskar.
Gå med Gud som lovar gå bredvid.
Gå med Gud som krigar mot det onda.
Gå med Gud som känner väl din strid.
Gå med Gud som hör när hjärtan ropar.
Gå med Gud som fäster sig därvid.
Gå med Gud som stöder den som vacklar,
rätar krökta ryggar,
stillar hunger i rätt tid.
Gå i frid. Gå i frid. Gå i frid.

Allt förändras – jag också

Jag är just hemkommen efter en välbehövlig retreat på Berget i Rättvik.
Hem till en lägenhet som är i förändring. Snart går flyttlasset till
Lycksele – äntligen på många sätt och vemodigt på många andra sätt.
Men klart är att allt förändras, det är livets gång, och
förhoppningsvis förändras både vi och våra omständigheter till det
bättre genom livet.
Under min väntan på Arlanda för att komma hem läste jag en bok som snart ska
återlämnas till dess rätta ägare. Boken heter just ”Allt förändras –
jag också” och är skriven av Rainer Haak. Bokens sista hälsing vill
jag skicka till er:

”Jag önskar dig inte
en lätt och bekväm väg utan hinder och ansträngningar.
Jag önskar dig
att du hittar den väg
som är rätt för dig
och som hjälper dig att utvecklas som människa.
Jag önskar dig inte
färdkamrater som bara skrattar
och skämtar bort allting
och som gör allting rätt.
Jag önskar dig tvärtom
människor som är ärliga mot dig
och som du kan lita på utan förbehåll.
Jag önskar dig inte
solsken varenda dag.
Men jag önskar dig
att den första solstrålen
efter det långa regnet
ska värma dig i djupet av ditt hjärta.” (Rainer Haak)