Efter att ha tagit en promenad i det vackra vädret (solen skiner frimodigt och generöst över Skellefteå) och efter att ha inmundigat en god måltid bestående av etiopisk doro wat (receptboken ”Laga kryddigt” rekomenderas varmt) så är jag nu redo att ta itu med den gånga veckans händelser. Det förtjänar de verkligen!
Vi har varit en vecka i sydlandet, eller som det också kallas ”Södermanland”, på Strängnäs stifts stiftsgård Stjärnholm. Obligatorisk kurs för alla som har läst i Uppsala och avslutat studierna 2008. Många goda återseenden och många goda nya bekantskaper! Dessutom ledarskapsutbildning som var mycket intressant och med en annorlunda pedagogik.
Efter Stjärnholm bar det av till Märsta för en afton med en bibelskolekamrat för Martins del, medan Anna-Sara åkte direkt till bror och sambo. Jag kom efter, dock då alla ljus i huset var släkta. Sedan en innehållsrik lördag med åter trevliga människor, etiopisk mat på restaurangen (alltså Messob) och fika på Biltema (visste inte ens att man kunde fika där) och avancerad kvällsmat på Väktargatan i glada vänners lag.
Söndagen var en ovanlig söndag, den femte söndagen i fastan vilken inte alltid firas eftersom den ofta utgår till förmån för jungfru Marie bebådelsedag. Desstå större glädje att fira denna söndag nu då, temat ”Försonaren” är ju gott att inleda sin vecka med. Istället för kyrkfika en trevlig kortis till Eriksberg.
Då var nog helgens relationella höjdpunkter avklarade, tack alla för en fantastisk helg och en trevlig vecka!
För en bilnörd som jag så kanske inte helgrapporteringen vore hel om jag inte nämnde något om skrällen i Melbourne. För det är så att i den välansade rabatt som utgörs av förpackningar märkta med:
så växer det också en stor gul maskros. Den är förstås inte ensam den har sällskap av flera ogräs som nog blir kvar tills den fullkomliga helgelsen i himlen befriar mig.
Denna maskros heter: 
I helgen gick ett av de mer spännande loppen på länge. Ett nytt stall, Brawn Grand Prix, som var nära att lägga ned då Honda drog sig ur Formel 1 i sviterna av den ekonomiska nedgången, lyckades kvala in som nummer ett och nummer två inför söndagens Grand Prix. Att ett nytt stall kvalar så bra har inte hänt sedan 1970. Sedan fortsätter man med att vinna loppet med sina båda bilar på de två första platserna, något sådant för ett nytt stall har inte hänt sedan 1954. För våra finska läsare var det inte lika muntert antar jag, Räikkonen långt ned i resultatlistan och Kovalainen ännu längre ned.
Detta är ju en fis i världsrymden och inte mycket att jubla åt i det stora hela nu när människor går från hus och hem och världen mot sin undergång, men ändå fångar det mig.
Filed under: personligt, vänner | Leave a comment »
Livet Gud och allting 