Teologiskt referensbibliotek?

Vi var i måndags för tredje gången sedan vi kom till Skellefteå på hembesök hos en trevlig person som ville bjuda oss på gemenskap, fika och böcker. Tack vare att vi genom dessa personer, samt genom min farbror och genom egna insatser i antikvariat och på olika loppmarknaders bokavdelningar, fått del av flera äldre ämbetsbröders bibliotek, så vågar jag hävda att vi numera förestår ett av Skellefteås kanske främsta teologiska bibliotek (om vi får använda det anspråksfulla epitetet på vår endast delvis sorterade samling böcker). Kanske finns det till numerären större samlingar, men till dessa äldre årgångar av litteratur ska också läggas våra alster av nyare teologisk litteratur. Kanske borde utarbeta ett slags samarbete med Umeå och Luleå universitet (som båda verkar på Campus i Skellefteå) så att vi blir ett universitetsbibliotek?

Vad hade nu detta med något att göra? Dels ett slags tack än en gång till de som tänker på oss förstås, kanske också ett slags bild av orden från Paulus till Timotheos?

Stå kvar vid det som du har lärt dig och fått visshet om. Kom ihåg vilka lärare du haft och att du ända sedan dina barnaår är hemma i de heliga skrifterna; de förmår ge dig den kunskap du behöver för att bli räddad genom tron på Kristus Jesus.

Varje bok i skriften är inspirerad av Gud och till nytta när man undervisar, vederlägger, vägleder och fostrar till ett rättfärdigt liv, så att den som tillhör Gud blir fri från sina brister och rustad för alla slags goda gärningar. (2 Timothousbrevet 3:14-17) Bibel 2000

Att få hjälp att mer och mer tränga in i Ordet och att mer och mer leva med Jesus är en nåd!

Sedan kan det säkert bli för mycket böcker om Gud och för lite tid med Gud, det kan bli ett trött huvud istället för villiga fötter. Lite tvehågsenhet kring detta kan skönjas också hos den lärde Salomo:

För övrigt skall sägas att Predikaren var en vis man, som ständigt undervisade folket. Han övervägde, undervisade och författade många ordspråk. Predikaren sökte finna de rätta ordens och rätt uppteckna sanningens ord. De visas ord är uddar, som indrivna spikar är deras tänkespråk. De är gåvor från en och samma Herde. För övrigt, min son, låt varna dig! Det finns ingen ände på det myckna bokskrivandet, och mycket studerande gör kroppen trött. (Predikaren 12:9-12) Svenska Folkbibeln

Student!

Nu är det bara minuter kvar till den 12 juni 2009. Då tar den yngre av svågrarna studenten. Ett stort grattis så här på förhand!!!

Från EFS Skellefteå till EFS Europa, från konferens till parlament

EFS årskonferens i Skellefteå är över, en lyckad tillställning med temat ”Våga växa”. Ett enormt arbete hade lagts ned av många människor redan innan konferensen, och ännu mer arbete lades ned under helgen. Ett stort TACK till alla som jobbat för att vi andra skulle ha det så bra som vi hade det!

Anna Thorén valdes till ny ordförande, utlovar mina böner för dig och för styrelsen.

”EFS” i ovanstående två stycken handlar förstås om missionsrörelsen Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen, som

”på den evangelisk-lutherska bekännelsens grund vill främja Kristi rikes tillväxt” (från § 1 EFS:s stadgar)

och som också kan förklaras på följande sätt:

EFS, som står för Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen, är en självständig organisation inom Svenska kyrkan, med betoning på mission, lekmannaengagemang och vardagskristendom.Rörelsen består av ca 16.000 människor som är medlemmar i någon av de 400 föreningar som finns spridda över landet. Det gemensamma målet är att hjälpa människor att leva nära Jesus Kristus i vardagen. (www.efs.nu)

”EFS Europa” är ett lite fyndigt, och en smula tendensiöst, sätt att tala om den Europeiska Unionen (EU). EFS står då i det här sammanhanget för Europas Förenta Stater, ett sätt att säga att sammarbetet kring vissa frågor inte får övergår till en statsbildning, om jag får säga mitt.

Om knappt två veckor är det europaparlamentsval, det är nu hög tid att börja klura på vem som ska få min röst. Kanske har andra redan bestämt sig? Jag tycker i alla fall att det finns många goda kandidater och många dåliga. Jag tänkte rösta på en av de bra. Frågan är vem?

Vänner, nya perspektiv, praktikant och Kristi kropp

Har tagit en liten paus ifrån sollapandet på vår stillsamma balkong, det blev så varmt att jag kände att en paus skulle sitta fint! Anna-Sara och jag har en lugn dag där nästa projekt är att göra kalops. Daniel däremot, vår vän och blivande kollega ifrån Uppsala, sliter och släpar på mitt kontor i Sankt Olovsgården.

Vi har glädjen att ha Daniel boende hos oss under några veckor, han gör praktik i Sankt Olovs-församling fram till den sjunde juni.

Det är härligt att träffa honom och våra samtal ger dessutom perspektiv på den jag blivit i min yrkesidentitet och ger insikter om skillnaden mellan studier och arbete. Helt enkelt är det som Ordspråksboekn säger:

Järn ger skärpa åt järn, människa åt människa. (Ordspråksboken 27:17) Bibel 2000

Våra samtal och att få arbeta och vila med Daniel har påmint mig i Guds rike och i den kristna församlingen behöver vi varandra.

Öster, väster, norr och söder

Vi har åkt åt alla håll och kanter i några dagar nu och det känns skönt att landa igen i Skellefteå. Det är märkligt att Skellefteå känns så mycket hemma. För mindre än ett år sedan var ”staaan” för mig bara en plats där man stannade för att äta hamburgare på MAX. Nu är det hemma!

Norrköping, Linköping, Söderköping/Stegeborg och Luleå var de platser som vi besökte under vår intensiva valborgshelg – hemma för oss på många sätt också. Och för en kristen är ju på sätt och vis allt ”hemma” där vår Herre finns.

Som det står i Svenska psalmbokens psalm 102:3

Öster, väster, norr och söder
korsets armar överskygga:
alla äro våra bröder
som på jorden bo och bygga.
Då vi bröders bördor bära,
med och för varandra lida,

är oss Kristus åter nära,
vandrar osedd vid vår sida.

Så två bilder från vår turné:

Ylva och jag fick oss lyxiga glassar i Söderköpings egen glassrestaurang

Ylva och jag fick oss lyxiga glassar i Söderköpings egen glassrestaurang

På väg till lunch i Luleå under vår sista grupphandledning som pastorsadjunkter

På väg till lunch i Luleå under vår sista grupphandledning som pastorsadjunkter

Om ”Om Jesus” och om käpphästar

Jag har just börjat läsa boken Om Jesus av Jonas Gardell. Anna-Sara har sagt att jag inte får ”käpphästa” när jag gör det. Med ”käpphästa” menas att tjata om mina favoritämnen, som är väldigt förutsägbara för min livskamrat, och att göra det i hög grad. Jag tror att när det gäller något sådant som att greja med Bibelns trovärdighet och den ”historiske Jesus” så har jag väldigt nära till käpphästningen.

Jag vet inte om käpphästnings-förbudet också gäller på bloggen? Jag tror att Anna-Sara är nöjd så länge hon slipper höra samma sak om och om igen. Problemet är ofta inte att hon inte håller med, men att hon tycker att man kan nöja sig med att orera om ett ämne lite mer kortfattat och lite mer sällan än vad jag tycker (eller gör).

Åter till boken, nu när jag kommit ut som Gardell-läsare. Jag kan också avslöja att jag läste Om Gud när den kom. Jag förväntar mig att finna ungefär samma sak nu som då: En del tänkvärda och intressanta frågor och frågeställningar, men en ganska smal forskningsfora som presenteras som om den vore all forskning som finns, eller i alla fall en väldigt stor del av huvudlinjerna, och som blandas ihop med Gardells eget tyckande och också blandas med ömsom hållningen att inget i Bibeln egentligen går att veta om det stämmer och hållningen att man kan bygga resonemang och hämta information i från bibeltexten.

Jag vet inte om jag kommer att finna detta, men efter de första kapitlena kan jag ana denna tendens, och med erfarenheterna från Om Gud så misstänker jag att det kommer att sluta så. Tyvärr.

Tyvärr av flera skäl, dels det skälet att jag gillar mycket av Gardells humor och hans sätt att presentera allvarliga saker så att skrattet fastnar i halsen och hans poäng sätter sig i hjärtat. Dels tyvärr för att fler än en recensent, och säkert läsare, utan så mycket teologikunskap verkar tro att mängden fotnoter ger trovärdighet och tyngd åt Gardells bok, men jag menar att det är fotnoternas innehåll som är relevant. Det blir ju lite intressant när inte bara Gardells berättarteknik och bokens litterära höjd bedöms, utan även Gardells kunskaper, av olika teologiska ”närapåteologianalfabet-skribenter” i recensioner  (exempel: Västerbottens-Kuriren, Norrköpings-Tidningar, Norrbottens-Kuriren).

Vad vet de om teologi? Vad vet de om Gud? Hur kan de bedöma det som de ger ett omdöme om?

Det braiga är förstås att vår Herre och frälsare blir ett ämne som kommer upp i det offentliga samtalet.

Tillbaka till Uppsala, eller skönheten med Västerbottens Jerusalem

När jag satte mig i bilen igår så visade dens termometer på 17°C, i och för sig hade den stått inomhus, men klockan var åtta på morgonen och termometern höll sig till femton och sexton grader under hela färden till Bergsbykyrkan (cirka femton minuters färd).
Detta var avslutningen på en vecka som har har skapat ett stort glassbegär och en stark längtan efter grillat, det vill säga vi har haft det svettigt och härligt och mestadels soligt.
Idag var vädret som förbytt, vi kände oss förflyttade till Uppsalas kalla regnblandade vindar. Jag gjorde dessutom en favorit i repris från studietiden, att klä mig alldeles för lätt med tanken ”jag ska ju bara en liten bit”, det blev en kall promenad.

Social samvaro

I går hamnade vi helt plötsligt hemma hos Olle på chili con carne med vitlöksbröd. Mycket trevligt! Spontana saker är alltid roligt och så även att umgås med Olle. Kvällen avslutades med choklad, glass och Robinson. Här ett kort från en annan kväll. Ni ser Martin och Olov med spelkorten i högsta hugg!

spel-med-olle

Fortsättning följer för 28-åringen

På bilden är det inte ”tjugoåttaåringen” som är i bakartagen. För oss båda har dock  dagens stora projekt varit bakande inför födelsedagsfika imorgon.

Anna-Sara har gjort grunden till tårtan (och mycket annat), jag har bakat syltgrottor, en kaksort som jag länge uppskattat och nu för första gången går i närkamp med, tror att jag fick kläm på det hela efter en stund.

På bilden syns nämnda syltgrottor och Anna-Saras tillverkning av ”schackrutor”.

kakbakning-infor-19-april-2009

Då så, då var allt färdigt! Tårtan ska garneras efter kyrkan imorgon, så ett av påskens vittnen (temat för söndagen) går hem och vispar grädde och plockar på bär innan gästerna kommer (kanske är du en av dem?).

Välkomna!

Grunden

Vi har haft den stora glädjen att två gånger bli inbjudna till äldre syskon i tron för att få ta del av delar av deras bibliotek, båda gångerna har det varit från äldre präster som böckerna härstammat. Det har varit väldigt trevligt och vi har gått därifrån med mer material till redan dignande hyllor. Lärdom må vara en lätt börda, men inte lärdomens förpackningar. På lut har vi också 7,5 kilo Illustrerat Bibellexikon, en länge efterlängtad tyngd för min del, som min farbror skänkt oss.

Detta med, för undertecknad, nya böcker från en avslutad prästgärning är inte bara intressant, även om det onekligen ligger ett visst drag av tidsstudium och samtidshistoria över det hela, det är också direkt uppbyggligt.

Grunden heter en bok som vi fick idag, en konfirmandbok av Bo Giertz. Redan på första uppslaget kommer en god påminnelse till ala och envar:

Varför kallas du kristen?

Jag kallas kristen, emedan jag genom dopet är upptagen i Kristi kyrka och med kyrkan bekänner, att Kristus är min frälsare.

Ibland kan vi behöva vila i att vi är upptagna i kyrkan, vi är Guds barn, Gud är nådefull, Gud älskar oss, vi har den helige Ande.

Det är verkligen så att:

Är Gud för oss, vem kan då vara emot oss? (Romarbrevet 8:32)