Livet Gud och allting

Att på alla sätt främja Guds rikes utbredning genom att följa vår Herres och Mästares exempel och fotspår och på så sätt rädda världen, tjäna våra medmänniskor och främja rätten, det skulle kunna vara en beskrivning av ”lagens tredje bruk”.

Några gånger har jag vidareförmedlat tips ifrån boken 100 sätt att rädda världen av Johan Tell, jag tänkte fortsätta med ytterliggare ett idag. Det är viktigt hur vi lever, inte bara i relationer till Gud och varandra, utan också hur vi lever med avseende på vårt uppdrag att råda över skapelsen (1 Mosebok 1:26). Det visar sig ofta att lagens största bud får stor inverkan på vår vardag om vi följer det fullt ut (naturligtvis lämnar oss inte Gud med bara ett påbud utan också en dos evangelium, som kristen får vi den helige Ande, Hjälparen för att hjälpa oss att följa Guds kärleksfulla vilja).

Lagens kungsbud (dvs. det största, högsta eller främsta budet):

Mästare, vilket är det största budet i lagen? Han svarade: ”Du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela ditt förstånd.” Detta är det största och främsta budet. Sedan kommer ett som liknar det: ”Du skall älska din nästa som dig själv.” På dessa två bud hänger hela lagen och profeterna. (Matteusevangeliet 22:36-40)

Om även profeter som Tell vilar på Bibelns Gamla Testamentets lagar låter jag vara osagt, men samtidigt har jag väl antytt vad jag tror om kopplingen mellan Tells tips och Guds vilja?

Över till Johan Tell

Tells tips nr. 99

Transportkolla. Titta dig omkring. Räkna vilka av dina prylar som är svensktillvekrade. Hur många fick du ihop? Tre: dotterns smörkniv (för oss som har dåligt med döttrar kan vi räkna den vi gjorde i slöjden, min kommentar), mosterns drejade blomkruka och en Bruno Mathssonfåtölj. Det visade sig att den svenska mobilen var tillverkad i Kina, den svenska spisen i Norge, den svenska dammsugaren i Ungern och den svenska tröjan i Kambodja.

För modiga och tåliga öron (eller om jag åsyftar ögon?), nu kommer Tells tips nr. 97 (känsliga tittare varnas)

Bli en förebild. Men ingen dryg sådan…Beväpna dig med en samling ahfanismer, fakta som väcker et ”åh fan, det hade jag ingen aning om.” Som:

* en enda droppande kran kan förbruka 25 000 liter om året, vilket är lika mycket som går åt för 400 duschar;

* om alla svenska lämnade in sina använda kapsyler för återvinning skulle stålet räcka till 2 200 nya bilar (kanske kan vi skänka det för broderlig delning mellan Volvo och SAAB så drar det ned deras kostnader lite? min kommentar);

* Vi 9 miljoner svenskar förbrukar mer energi än Indonesiens drygt 200 miljoner invånare

Filed under: kristen tro, kristen tro och samhälle | Leave a comment »

Jag fortsätter mitt tipsande från Johan Tells bok 100 sätt att rädda världen. Lagens tredjebruk är ju som tidigare nämnt ett begrepp som behandlar vad vi kristna ska göra, inte för att bli räddade utan för att vi är räddade och vill göra som Jesus gjorde.

Vidareförmedlingen av dessa tips är gjord lite med glimten i ögat och lite på blodigaste allvar. Jordens undergång, eller hotet därom, är inget vi ska ta lätt på. Att det sedan kan finnas en eskatologisk sida av begreppet ”jordens undergång”, som har att göra med att Jesus kommer tillbaka, det må så vara. Jag tror dock att Gud helst själv bestämmer tiden för nyskapelsen av himmel och jord.

Nu till dagens två tips.

Tells tips nr. 54

Använd internet. Ladda ner musik. Jodå, det går att göra lagligt…Samma sak med tidningar, tidskrifter, resekataloger.

Tells tips nr. 55

Använd biblioteket. Att låna böcker, skivor och filmer är ett resurssparande kulturellt återbruk som miljön blir glad av.

Dessutom är det kul att gå på biblioteket tycker jag!

PS. Det är inte böter på seriealbum och dylikt på Skellefteå Stadsbibliotek, det mesta annat visar sig ofta kosta trots att det borde vara gratis på bibliotek. Skumt? DS.

PPS. PS betyder inte Princess Sofie denna gång. DS.

PPPS. Princess Sophie är hämtat från boken och filmen Da Vinci koden av Dan Brown. DS

PPPPS. Slut på tramset! DS

Filed under: kristen tro, kristen tro och samhälle | Leave a comment »

Så här i fastetider då det är lite läge att tala om (och arbeta med) att släppa saker, verksamheter och annat för att släppa in Gud så kan det vara lämpligt att reflektera över helgelse (alltså hur vi lever ett liv efter Guds vilja)

Vill därför dela med mig av ytterliggare några av Johan Tells tips för ett liv i Jesu efterföljd (vilket ju är vad lagen i dess tredje bruk handlar om). Om man nu ska vara helt petig så säger inte Tell att det är för ett liv i efterföljelse, men de fungerar bra som en del i helgelsen.

Luther menar (om jag förstått det rätt) att vi i dopet, i frälsningen, i det vi får förlåtelse för våra synder och andra sådana tillfällen då vi tar emot Guds nåd att vi då är helt och fullt helgade (alltsåv att vi är hundra procent efter Guds vilja), men att vi så fort vi börjar göra (eller inte göra, att inte ingripa kan ju vara nog så allvarligt) olika saker då minskar vår helgelse. Vi går helt enkelt ifrån Gud. Intressant, om man tänker så så kan vi alltså inte göra så mycket för vår frälsning, men vi kan arbeta på den som Paulus säger i Filipperbrevet:

Därför, mina kära, ni som alltid varit lydiga: arbeta med fruktan och bävan på er frälsning, inte bara så som när jag var hos er utan ännu mer nu när jag är borta. (Filipperbrevet 2:12)

Och så får vi notera

Det är Gud som verkar i er så att ni både i vilja och gärning förverkligar hans syfte. (Filipperbrevet 2:13)

Här kommer så dagens träningsprogram:

Tells tips nr. 25

Spar på vattnet. Främst för att vattnet drar energi när det renas, pumpas och värms. Annars råder generellt ingen vattenbrist i Sverige….En kort dusch förbrukar bara en tiondel så mycket vatten som ett bad… Betänk att så mycket som 25 procent av den totala energiförbrukningen i en svensk villa går åt till att värma vatten.

Och i den tid vi spara genom våra förkortade duschar då får vi mer tid för bön. Viola!!! Ett mycket fastefähigt tips!

Filed under: kristen tro, kristen tro och samhälle | Leave a comment »

Rubriken skapar kanske lite olika reaktioner:

Vad då för lag? Svea rikes?

eller

Är det där riktigt lutherskt?

eller

Vore det inte bättre att skriva något om evangeliet?

Alla dessa reaktioner är förståeliga. För att vi alla ska vara på samma bana så börjar jag med en förklaring av begreppet i rubriken, ”Lagens tredje bruk”. Datt det är det som vi som kristna ska göra, inte för att få vara med Gud, inte för att bli räddade, utan vi gör det på grund av att vi blivit frälsta (räddade) till livet genom Jesu död och uppståndelse. Lagens tredje bruk är själva efterföljelsen, själva vår vandring i Jesu fotspår. Jesus sammanfattar kravet på våra liv kort och kärnfullt, till och med smärtsamt tydligt:

Var alltså fullkomliga, såsom er Fader i himlen är fullkomlig. (Matteusevangeliet 5:48)

Så det är alltså något som inte bara har med Svea rikes lag att göra, även om mycket i den ursprungligen kommer ur Skriften.

Är det då lutherskt? Luther talar väl aldrig om lagens tredje bruk, men många hävdar att han ändå menar att det är något som hör till kristenlivet.

Detta om evangeliet då? Vore det inte viktigare? Jo, på ett sätt. Grunden för ett ett evigt liv tillsammans med Jesus (med start här och nu och fortsättning på andra sidan döden), och grunden för att dessa handlingar (gärningar), som lagens tredje bruk talar om, ska gälla är att:

om du med din mun bekänner att Jesus är Herre, och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, skall du bli räddad.            (Romarbrevet 10:9)

På krånglig svenska kan man säga att lagens tredje bruk det är det som en kristen ska göra, inte för frälsningen men väl för rättfärdigheten.

Nu går vi vidare till vad jag egentligen ville.

Det talas mycket om miljö, om hur vi kan leva och om vi verkligen får leva som vi gör. Jag tror att du och jag har mycket att bidra med för att uppfylla vårt uppdrag att råda över skapelsen (1) och att vårda och bevara den (2). Vi fick en mycket tänkvärd bok, en bok som manar till handling, i present: 100 sätt att rädda världen av Johan Tell. Jag tänkte dela med mig av några tips som är enkla, men effektiva för att i vardagen kunna hjälpa till att rädda världen.

Tells tips nr. 1:

Ring din politiker. Du kan aldrig själv rädda världen. En politiker kan å andra sidan inte rädda världen utan dig. Det behövs ett brett folkligt stöd för att driva en miljövänlig politk, vilken kan handla om att införa begränsande regler och förbud, men även om att använda ekonomiska medel…

Ytterligare en fördel med tips nr. 1 är att vi får mer kontakt mellan politiker och väljare, något som både politiken mår bättre av (mer verklighetskontakt) och du (du slipper att bara snacka skit om politiker, du får istället möjlighet att börja göra något åt det du pratar om (lite jobbigare, men mer Gudi behagligt))

Nu kanske det får vara bra med utmaningar för denna gång.

To be continued…?

Fotnoter

1) Gud sade: ”Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara lika oss. De skall råda över fiskarna i havet och över fåglarna under himlen, över boskapsdjuren och över hela jorden och över alla kräldjur som rör sig på jorden.” (Första Mosebok 1:26)

2) Herren Gud tog människan och satte henne i Edens trädgård att bruka och vårda den. (Första Mosebok 2:15)

Filed under: kristen tro, kristen tro och samhälle | 3 Comments »

När detta inlägg först kom till, för ett par dagar sedan, så visste jag inte att den kommande söndagen hade utropats till ”Äktenskapets dag” av Svenska Evangeliska Alliansen, det gör kanske inlägget än mer spännande.

Låt dock inte det vara ett hinder för att se de goda poängerna i inlägget.

Det är en svår balansgång mellan att framhäva det Gudi behagliga (så som jag uppfattar det) i en fungerande familj, bestående av minst en kvinna och en man (och kanske fler till exempel barn, föräldrar och andra) och att inte lyckas trampa ned varenda människa som inte lever exakt så. Att sedan detta med familjens vara eller inte vara är en stridsfråga med gamla anor och stolta traditioner av övertoner, hetsiga tongångar och ideologisk enögdhet, istället för en mänsklig och resonerande och kärleksfull ton gentemot varandra gör det extra delikat att uttrycka några tankar överhuvudtaget.

Så varför gör han det då? Delvis för att jag tror att den mänskligt sätt bästa, alltså i överensstämmelse med de specifikationer (om detta uttryck som för tankarna närmast till produktion av exempelvis bilar) som Gud givit oss människor, och det samhälleligt klokaste förhållningssättet är att på allt sätt värna stabila familjer med goda relationer. Jag tror helt enkelt att det är bäst för oss.

Med detta inte sagt, som den uppmärksamma läsaren nog noterat, att alla andra sorters relationer och sätt att leva är helt ofunktionella eller i varje given stund och situation sämre/skadligare (eller ens dåligt/skadligt jmfört med givna alternativ) än en familj i enlighet med vad jag skissade på här ovan.

Ett annat skäl till att jag tar upp detta just nu är för att jag blev påmind om att allt i samhället inte är så dumt, ibland springer man på oväntade glädjeämnen, som dessa två i från Skellefteå:

Teliabutiken i Skellefteå försöker locka oss in till sig med detta budskap

I Skellefteå finns det också en advokatbyrå/juristfirma med namnet ”Familjens jurist”.

Och kanske borde vi vara fler som är just det: Familjens jurist, eller familjens värnare.

Det handlar om allt från lagstiftning som kan gagna eller motverka familjer, eller som kan motverka relationen barn till förälder eller som kan motverka barnens bästa, till hur vi själva handlar gentemot våra familjer. Arbetet och olika ”förverkliga dig själv-projekt”, eller egotrippar av olika slag har ofta en stor påverkan på våra relationer och på våra familjer.

Sedan är det ju som så att det finns allt för många som inte funnit sig vad de tror är sin livskamrat, och de som funnit någon som inte är livskamraten utan en tyrann, eller de som är kallade att inte finna någon alls. Dessa ovanstående rader är förstås inte till för att köra ned något vast och obehagligt i halsen på er, utan jag delar (så gott jag kan, jag försöker och vill i alla fall) den frustration och sorg och längtan detta kan ge upphov till.

Filed under: kristen tro, kristen tro och samhälle | Leave a comment »

Räcker det inte med alla de människor som redan bloggar om allt mellan himmel och jord? Orkar vi en blogg till? Behöver vi ytterliggare en blogg?

Min önskan är att denna blogg ska fylla ett behov, eller i alla fall ha ett syfte: Jag vill utifrån min kristna tro, utifrån mitt möte med den levande Guden (Fadern, Jesus Kristus, den Helige Ande) vara en människa som på alla sätt främjar Kristi rikes tillväxt på jorden.

Fint, vad betyder det?

Jo, det har på sista tiden blivit på modet att kräva olika grader av tystnad från kristna i den offentliga debatten.

Jag tror inte att det är vad världen behöver. Vi behöver inte mindre inflytande för kärlekens Gud, vi behöver inte färre som står på de svagas sida.

Vi behöver göra Guds vilja känd och vi behöver själva följa Jesus i spåren.

Vi behöver fler människor som följer den helige Franciskus uppmaning: ”Predika ständigt, om du måste använd ord.”

Med önskan om god och välsignad läsning!

Filed under: kristen tro, kristen tro och samhälle | Leave a comment »