• Mest lästa inlägg

  • Senaste kommentarer

    Profilbild för Martin WalldénMartin Walldén om Yoga och annat trams – s…
    Profilbild för Martin WalldénMartin Walldén om HBT och tro
    Profilbild för Ulrik PeterssonUlrik Petersson om HBT och tro
    Profilbild för Ulrik PeterssonUlrik Petersson om Yoga och annat trams – s…
    Profilbild för Martin WalldénMartin Walldén om Utmattningssyndrom – Eft…
    Profilbild för Mikael AspelinMikael Aspelin om Utmattningssyndrom – Eft…

  • Senaste inläggen

  • Arkiv

Andra söndagen i fastan, en god påminnelse om vårt beroende av Gud

Posted on 09 mars 2009 by Martin Walldén

Veckan efter andra söndagen i fastan, en söndag mitt i lunken av fastesöndagar. Inte märkvärdig på något sätt, men ändå ganska tung tycker jag. Temat är ”Den kämpande tron”, både Jakobs brottning vid Jabbok (Första Mosebok 32:22-32) och den kanaaneiska kvinnan som kommer till Jesus utanför Tyros och Sidon (Matteusevangeliet 15:21-28) illustrerar utmärkt detta tema.

Men det är inte det jag främst tänker på när jag tycker den är lite tung. Det är just att det är den andra söndagen i fastan. Kanske fastar du som läser, kanske inte (glöm dock inte Jesu ord: ”När ni fastar…” (Matteusevangeliet 6:16), inte ”Om ni fastar”, något stort finns i fastan. Detta att avstå världen till förmån för Gud är inget skojigt bonusbud, utan alldeles nödvändigt tror jag för vårt liv i Andens närhet). I alla fall, denna söndag har inget av glansen av de söndagar och firningsdagar som föregått den.

Vi har festdagar som fastlagssöndagen och de andra dagarna i fastlagen då fastan tycks vara långt borta och vi får glädja oss åt allt det goda som vi ständigt  tar emot från Gud, (fastlagen varierar lite i längd mellan olika kyrkotraditioner, men varar åtminstone från söndagen innan askonsdagen till och med fettisdagen (dagen innan askonsdagen)). Läs gärna Anna-Saras underbara text om fastlagen och fastlagssöndagen och Kärlekens väg som temat är på fastlagssöndagen.

Sedan kommer askonsdagen då fastan inleds. Då är det lätt att man med stor iver och goda föresatser börjar avstå ifrån det man tänkt fasta ifrån.

Endast några få dagar senare kommer första söndagen i fastan, den första festdagen, eller pausen i fastan, eftersom det inte är fasta på söndagar. Då firar man alltid att Jesus uppstod (dagen efter sabbaten, alltså söndagen). Varje söndag är en liten påskdag, Jesu uppståndelsedag.

Sedan kommer så en lång vecka till andra söndagen i fastan och man märker hur svårt det är att leva enbart med hjälp av goda föresatser. Ständigt längtar man efter lite mera surfande än man i sitt hjärta beslutat. ”Kanske kan man ändå ta en kaka till, jag vill ju inte göra den ledsen som bakat.” Kanske inte TV:n är avstäng så där som man tänkt för att man istället skulle be och läsa Bibeln.

Nej, efter en tid brukar den mest vane fastaren inse att fasta inte främst är en fråga om att själv lyckas avstå något för att ägna mer tid och energi till Gud, utan att fasta än en gång visar av hur total oförmögna vi är att själva göra Guds vilja och hur beroende vi är av Faderns trofasthet, Andens kraft och Jesu broderskap.

I Bo Giertzs bok Stengrunden så finns det en god bild av vår kamp mot synd och bortvändhet från Gud och ett liv i kärlek. Han säger att vi går där på vårt hjärtas åker, vi finner många stenar (synd och bortvändhet) som hindrar växtligheten och ger dålig jordmåg. Vi tar vår spade och börjar avlägsna dem en efter en, i jakten på att bli kvitt flera så gräver vi igenom jorden och lägger fler och fler stenar vid sidan av. Men tillslut, när vi tror att i stort sett hela åkern är fri från sten och att såningsmannens säd kan falla obehindrat på vår åker och finna god jord (Lukasevangeliet 8:4-18), då när den sista stenen ska tas upp på spaden så kör vi spaden ner i själva berget, ner i hjärtats stengrund.

Den stengrund som dagligen märks då vårt hjärta visar upp sitt innehåll:

Det som går ut ur munnen kommer från hjärtat, och det gör människan oren. Ty från hjärtat kommer onda tankar, mord, äktenskapsbrott, otukt, stöld, falskt vittnesbörd och hädelser. Sådant orenar människan. (Matteusevangeliet 15:19-20)

Det fantastiska, mitt i den svaghet och svårighet vi upplever när vi försöker göra som vår Mästare bjuder: ”Följ mig” (Markusevangeliet 1:17, med parallellställen), är att Jesu blod är ett försoningsblod som när det rinner ned på och träffar vårt hjärtas hårda stengrund förvandlar den till en klippa att  bygga vårt liv på.

Klippa, du som brast för mig, låt mig gömma mig i dig.  Vattnet, blodet som går fram från ditt hjärta, o Guds Lamm, låt det bli en dubbel bot för min synd och lagens hot. (Svenska Psalmboken nr. 231:1)

Om jag strävar aldrig så, räcker ej min kraft ändå till att lyda helt din lag. Om jag gråter natt och dag, står dock syndens fläckar kvar. Blott i dig jag frälsning har. (Svenska Psalmboken nr. 231:2

Filed under: inför veckan, kristen tro, psalm | Leave a comment »

Prövningens stund

Posted on 01 mars 2009 by Anna-Sara Walldén

Idag är det första söndagen i fastan och dagens rubrik är ”prövningens stund”. Evangelietexten som lästes i många kyrkor idag var hämtad från Matteusevangeliet kapitel 4 verserna 1-11. Där kan vi läsa om hur Jesus, i öknen, sätt på prov av djävulen. Också vi möter många prövningar i våra liv. stora och små. Och när vi gör det är det gott att påminna sig om att vi inte möter dem ensamma. Jesus har prövats precis som vi och han delar våra prövningar.

En psalm jag vill bära med mig ut i veckan som kommer är SvPs 48 – ”Vilken vän vi har i Jesus”. Jag ger den till er också:

Vilken vän vi har i Jesus, trofast, kärleksfull och god! När vi frestas, när vi prövas, vill han ge oss kraft och mod. Ofta tyngs vi ner av oro, glömmer att vi har en vän som har lovat vara med oss, hjälpa om och om igen.

Har du sorger och bekymmer, är du modlös trött och svag, Jesus hjälper dig att bära dina bördor dag för dag. Han som gråtit våra tårar ser vår ångest och vår nöd. Den som sörjer vill han trösta, den som vacklar ger han stöd.

Är du bitter och besviken, har ditt hjärta djupa sår, säg till Jesus vad du känner, våga tro att han förstår. Han som bar vår synd och plåga i sin egen kropp en gång älskar oss och ger oss vila, tänder hopp och föder sång.

Text: J. Scriven ca 1855, E. Magnusson 1984

Filed under: inför veckan, kristen tro, kyrkligt | 2 Comments »

Ny predikan – ”Kärlekens väg”

Posted on 26 februari 2009 by Anna-Sara Walldén

Nu finns förra söndagens predikan upplagd under ”Anna-Saras predikningar”. Temat var som jag tidigare skrev ”Kärlekens väg”. Trevlig läsning!

Kommentera gärna!

Filed under: inför veckan, kristen tro, kyrkligt, ospecificerat | 2 Comments »

Askonsdag, fastan börjar

Posted on 25 februari 2009 by Martin Walldén

Idag börjar fastan, kyrkans förberedelsetid inför det stora som ska ske under påsken: Att Jesus, gudasonen, tar din och min skuld och skam (allt det som inte är så ljuvligt och fantastiskt som Gud önskar för oss) i sin kropp på korset och för det till sin rätta plats, graven. När Jesus sedan uppstår så är allt det kvar där, och du och jag får möjligheten att låta det vara kvar i dödsriket för att istället ta emot ta emot Jesu erbjudande: Det goda, eviga livet

Jag har kommit för att de skall ha liv, ja, liv i överflöd. (Johannesevangeliet 10:10)

Idag är det askonsdagsmässa i Sankt Olovs kyrka, klockan 18.30. En av texterna är från profeten Jesaja:

Är det en sådan fasta jag vill se: en dag då man späker sig, hänger med huvudet som ett strå, ligger isäck och ska? Kallar du det fasta, en dag som behagar Herren?

Nej, detta är den fasta jag vill se: att du lossar orättfärdiga bojor, sliter sönder okets rep, befriar de förtryckta, krossar alla ok. Dela ditt bröd med den hungrige, ge hemlösa stackare husrum, ser du en naken så klä honom, vänd inte dina egna ryggen! (Jesaja 58:5-7)

Stora och svåra ord och stora och svåra uppgifter. Genast blev det lite svårare än att bara avstå sötsaker, kaffe, TV-tittande eller vad det nu kan vara. En god start är det att avstå, då får vi mer tid och energi till att utföra Guds kärleksgärningar och så följa ”Kärlekens väg”.

Gud lämnar oss dock inte där, vi har fått den helige Ande som också kallas Hjälparen, vi får be om vishet, styrka och kärlek att utföra dessa Herrens verk, denna Guds fasta. Gud ger oss också sitt löfte, att om vi gör den fasta som Gud vill:

Då bryter gryningsljuset fram för dig, och dina sår ska läkas. Din rättfärdighet skall gå framför dig och Herrens härlighet gå sist i ditt tåg. Då skall Herren svara när du kallar, när du ropar säger han: ”Här är jag.” (Jesaja 58:8-9)

Shalom (Frid)!

Filed under: inför helgen, inför veckan | 2 Comments »

Fettisdag, att gå in i fastan med glädje!

Posted on 24 februari 2009 by Martin Walldén

Idag är det fettisdagen, en dag att äta semlor och glädja sig. Imorgon börjar fastan. På Kyrkpressens hemsida kan man rösta/ge sin tanke om vad man ska avstå från under fastan. Man kan välja på: Matvaror, konsumtion, ingenting, något annat och nöjen. Vissa matvaror är vad de flesta har angett som sin tanke om vad de vill avstå ifrån, vilket kanske inte var så otippat?!

Jag vet inte vad du tänkt att avstå ifrån, kanske är det också matvaror, kanske något annat?

Jag har inför denna fasta tänk mycket på vad fasta innebär. Hela fasteidén är riktigt konkret och lättförståelig: Att avstå delar av världen för att fylla denna plats i sitt liv med Gud. Under förfastan förbereder man sig inför fastan, sedan kommer fastlagen (vilken tycks variera lite i längd mellan olika kyrkotraditioner, men ofta är den i alla fall tre dagar: fastlagssöndagen (nu i söndags) till och med fettisdagen (idag)) då man riktigt tar i i festandet. Detta kan vi se i dansen och karnevalen i till exempel Rio de Janeiro och Rom. Ursprunget till dessa fester, som säkert nu tappat mycket av sin förankring i kyrkans liv, är kyrkoåret och dess festliga avslut av förfastan och ingången i fastan. Karneval lär också betyda ”kött adjö”, eftersom man under fastan inte äter kött i många traditioner)

Nu till det revolutionerande, eller i alla fall något jag funnit värt att notera:

Fastlagens festande och glädje påminner oss om att vi kan ta med oss glädjen in i fastan, in i förberedelsetiden inför påsken. Med glädje får vi förbereda oss för det som förvisso är tungt (vi är syndare, så Jesus led och dog på grund av mig), men samtidigt glädjefyllt (Jesus gjorde det för att han älskar mig, genom Jesus har jag nu förlåtelse och upprättelse).

Nu ska vi ut och äta semla och sedan glädja oss i förberdelsen för påsken.

Välsignelser och goda semlor önskar jag dig!

Filed under: inför veckan, kristen tro | Leave a comment »

Bokrea, fastlagsfähigt eller fastefrestelse?

Posted on 23 februari 2009 by Martin Walldén

Om det är en stor last jag har (bokstavligt både stor och tung) så är det nog böcker. Jag tycker om böcker. En gång läste jag en sentens: ”Bokhyllan är den stege med vars hjälp du blir din övermans like”, den tycker jag mycket om!

I afton börjar så bokrean, Bokia i Skellefteå öppnar portarna vid midnatt. Jag har aldrig varit på en bokaffär öppen om natten när bokrean börjar, både jag och Anna-Sara är lediga imorgon. Fyndläge? Smashboll? Kanske vore det ett värdigt och fint sätt att fira inför fastan?

Vi befinner oss  ju i fastlagen, den festliga tid då det på andra håll i världen firas med karnevaler och annat, innan vi så går in i fastan då vi förbereder oss och riktar in oss mot påskens stora händelse: Jesu död på korset och hans uppståndelse.

Men, kanske blir det ändå ingen bokrea. Något som börjar mitt i natten börjar faktiskt rätt så sent, det tenderar likaledes att ta slut rätt så sent. Men den viktigaste orsaken är nog trots allt att jag inte behöver några fler böcker, likt de flesta i Sverige och i västvärlden behöver jag väl strängt taget betydligt mindre/färre än jag har. Av någon anledning har jag hamnat här, i ett land och i en omgivning som inte direkt gör fest och överflöd till något svårt, men som definitivt blir en utmaning under fastan och som definitivt är en utmaning annars i livet med Gud.

Det är lätt att söva sig eller döva sig med vad världen ger, mycket lättare än att fråga efter vad Gud vill och vad Gud ger.

Ta hand om er i natten och fyll endast en skottkärra per person.

Filed under: inför veckan, kristen tro, kristen tro och samhälle, personligt | Leave a comment »

Ny predikan, samt några tankar från Jesaja

Posted on 15 februari 2009 by Martin Walldén

Jag lade just upp en rykande färsk predikan, från dagens söndagsmässa i Sankt Olovs kyrka, över ”Sexagesima” och ”Det levande Ordet”.

Jag tycker verkligen om dagens texter, den gammaltestamentliga med sitt sätt att rikta vår blick mot Guds alltid störee/högre perspektiv:

Mina planer är inte era planer och era vägar inte mina vägar, säger Herren. Liksom himlen är högt över jorden, så är mina vägar högt över era vägar, mina planer högt över era planer. (Jesaja 55:8-9)

Detta kanske inte direkt ger någon direkt okontrollerade glädjeyttringar, men om vi läser vad som sägs innan så kanske vi får hålla i oss så vi inte blir ”Av glädje överfallna”.

Kom, alla ni som törstar, kom hit och få vatten, kom även om ni inte har pengar! Förse er med säd, så att ni får äta! Kom och få säd utan pengar, vin och mjölk utan att betala! Varför lägger ni pengar på det som inte är bröd, er lön på sådant som inte mättar? Lyssna till mig, så får ni äta gott och njuta av feta rätter. Kom till mig och hör noga på, lyssna, så får ni liv. Jag sluter ett evigt förbund med er, den nåd jag har visat David skall bestå. (Jesaja 55:1-3)

Gud visar omsorg om sitt folk, en omsorg som jag tror att vi kan tillräkna oss, för i kapitlen innan så kopplas vi hedningar in i Guds räddningsplan.

I kapitlen innan så har vi läst om ”den lidande tjänaren”, eller som vi känner honom: Jesus Kristus. (1) Vi har läst om hur Gud ska upprätta Sion eller Jerusalem.

I kapitlen som följer läser vi hur Guds förbund gäller fler och fler tills Gud slutligen säger

”Jag skall ge dem [som vill tjäna Herren] glädje i mitt bönehus” ”mitt hus skall kallas ett bönens hus för alla folk”. (2)

Vi kan också, när vi väl slutat jubla som tokar dock helt i enlighet med Skriften, (3) tänka vilka tänkvärda ord för oss i denna tid. Detta som Gud frågar: Vad lägger du dina pengar på? Varför? Kom till mig, jag är den trygga klippan/hamnen/famnen som håller, eller som Gud säger här: ”Kom till mig och hör noga på, lyssna, så får ni liv.” Gud erbjuder oss liv, Gud erbjuder oss grundtrygghet, Gud erbjuder oss ett liv utan att vara bundna till vad vi får och inte fårför de pengar vi har eller inte har eller strävar efter. Gud har en bättre idé: Ditt liv, och mitt liv, har så mycket mer djup och rikedom, så mycket mer verklighet än vad vi inser:

Liksom himlen är högt över jorden, så är mina vägar högt över era vägar, mina planer högt över era planer.

Låt oss vara nyfikna och öppna för ett liv tillsammans med Gud i all sin rikedom. Det börjar vid Jesu kors och går sedan, tillsammans med Anden, hela vägen till vår Far.

(1) Jesaja 52:13-53:12)

(2) Jesaja 56:7 (se parallell Matteusevangeliet 21:13, då Jesus anknyter till det sistnämnda stället då han rensar templet på köpmän, växlare med flera)

(3) Filipperbrevet 4:4 : ”Gläd er alltid i Herren”. Sett till vad vi har i Gud så har vi alltid kan vi alltid glädja oss

Filed under: inför veckan, predikningar | Leave a comment »

Från fest och kyndelsmäss till förfasta och förberedelse inför fastan

Posted on 12 februari 2009 by Martin Walldén

Så var då förfastan igång. Den gångna söndagen växlade obarmhärtigt ifrån glädje och fest kring ”Kyndelsmässodagen” med, i Svenska kyrkan, full syra på liturgiken kring firningsämnet ”Uppenbarelsens ljus”, till förfasta och en vecka som mer får temat ifrån ”Septuagesima” med temat ”Nåd och tjänst”.

Läste en beskrivning av vad ”uppenbarelse” betyder: ”Att få syn på, eller få reda på, eller upptäcka, något som man inte på egen hand skulle ha kunnat upptäcka.” Något i den beskrivningen fick något att tändas i mig.

Detta kyrkoår så utgår söndagen ”Septuagesima”, men den ger ändå karaktär åt denna vecka (enligt kyrkalmanackan som styr/vägleder festgrad etc. i gudstjänsterna), det gör att det inte blir någon predikan på ett av mina favoritteman ”Nåd och tjänst”. Jag skulle ändå vilja dela med mig av en rad som jag ofta tuggar på, ifrån psalmen nummer 291 (Svenska Psalmboken)

Detta skall vår lösen vara: ej på eget bästa se.

I din kärlek oss bevara, kraft till tjänst blott den kan ge.

Så blir livets mening skön: kraft till tjänst är tjänstens lön.

Kraft till tjänst är tjänstens lön. Gud vill att vi ska tjäna, men i relation med honom. Kraften får vi ifrån Hjälparen, den Helige Ande.

Filed under: inför veckan | Leave a comment »

Tro och vetande, mindre intressant än tro och görande

Posted on 02 februari 2009 by Martin Walldén

Söndagens bibeltext och predikoförberedelserna ger mig ingen ro. Texten var, som tidigare angetts:

35 På kvällen samma dag sade Jesus till sina lärjungar: ”Låt oss fara över till andra sidan.” 36 De lämnade folket och tog honom – som han var – med sig i båten. Också andra båtar följde med. 37 Då kom det en häftig stormby och vågorna slog in i båten, så att den höll på att fyllas. 38 Själv låg han i aktern och sov på en dyna. De väckte honom och ropade: ”Mästare, bryr du dig inte om att vi går under?” 39 Han vaknade och talade strängt till vinden och sade till sjön: ”Tig! Var tyst!” Och vinden lade sig, och det blev alldeles lugnt. 40 Han sade till dem: ”Varför är ni rädda? Har ni ännu ingen tro?” 41 Då greps de av stor fruktan och sade till varandra: ”Vem är han, eftersom både vinden och sjön lyder honom?” – Markusevangeliet 4:35-41 (Svenska Folkbibeln)

En stor del av predikan ägnade jag åt att Jesus inte är någon idé, ingen fin tes. Allt som skedde den där gången var verkligt, men hur svårt det ändå kan vara att tro att Jesus är verklig. Vi är omgivna av röster som vill få oss att tro att Gud är ett hjärnspöke, något psykologiskt, medan det i själva verket är tvärs om. Gud är själva verklighetens grund.

Hur lätt är det inte, att mitt i livets vågor, glömma att det också nu är likt den där gången för de ganska nyblivna lärjungarna. De ropade i förtvivlan ”Mästare bryr du dig inte om att vi går under?” Men det gör han, då likaväl som nu.

Med risk för att bli betraktad som allt för naiv, ung och utan erfarenhet av svårigheter, så vill jag ändå peka på att vågorna lade sig när de vände sig till Jesus.

Med risk för att bli betraktad som allt för enkelspårig och utan medkänsla för de av oss som inte upplever Guds konkreta ingripande i våra liv, så vill jag peka på att när Jesus, som det nästan sista han gör innan himmelsfärden, säger:

Då trädde Jesus fram och talade till dem och sade: ”Jag har fått all makt i himlen och på jorden. 19 Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar! Döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn 20 och lär dem att hålla *allt vad jag har befallt er. Och se, jag är med er alla dagar intill tidens slut.” – Matteusevangeliet 28:18-20 (Svenska Folkbibeln)

Då presenterar han inte någon fin teori, utan menar verkligen att : ”[Han] har fått all makt i himlen och på jorden” och att ”[han] är med [oss] alla dagar intill tidens slut”, oavsett om vi åker båt och det stormar eller vad än livet innehåller.
Detta går att problematisera på hur många sätt som helst, men en sak går inte att prata bort. Så här säger Skriften, så här lovar oss Gud att det är.

Svårsmält eller tröstande, men så säger vår älskade bror och vän, Jesus.

Filed under: inför veckan, kristen tro | Leave a comment »

Jesus är vårt hopp, kanske inte helt oväntat

Posted on 01 februari 2009 by Martin Walldén

Nu har söndagens gudstjänst varit. Vi var en lite skara, men likafullt i behov av Guds nåd och trofasthet.
Predikan kom att handla om det självklara vi ser i texten, Jesus har all makt och det är inget teoretiskt resonemang utan något reellt.
Det ger en trygghet att stå på oavsett vilka vindar eller vågor som hotar att fylla och sänka vår båt.

Texten är ifrån Markusevangeliet 4:35-41

På kvällen samma dag sade han till dem: ”Låt oss fara över till andra sidan.” De lämnade folket och tog honom med sig i båten som han satt i, och andra båtar följde med. Då kom en häftig stormby och vågorna slog in i båten, så att den var nära att fyllas. Själv låg han och sov i aktern med huvudet på dynan. De väckte honom och sade. ”Mästare bryr du dig inte om att vi går under?” Han vaknade och hutade åt vinden och sade till sjön. ”Tig! Håll tyst!” Vinden lade sig och det blev alldeles lugnt. Och han sade till dem: ”Varför är ni rädda? Har ni ännu ingen tro?” Då greps de av stor fruktan och sade till varandra: ”Vem är han? Till och med vinden och sjön lyder honom.” (Bibel 2000)

Filed under: inför veckan, kristen tro | Leave a comment »

« Föregående sida