• Mest lästa inlägg

  • Senaste kommentarer

    Adventstid återigen!… om Utmattningssyndrom – Eft…
    Profilbild för Ulrik PeterssonUlrik Petersson om HBT och tro
    Profilbild för Ulrik PeterssonUlrik Petersson om Yoga och annat trams – s…
    Profilbild för AnnikawollschlagerAnnikawollschlager om Uppdaterad länk i ”Svens…
    Profilbild för Martin WalldénMartin Walldén om Utmattningssyndrom – Eft…
    Profilbild för Mikael AspelinMikael Aspelin om Utmattningssyndrom – Eft…
  • Senaste inläggen

  • Arkiv

Predikningar för påskdagen och andra söndagen i påsktiden

Nu kommer två predikningar, kanske som en aperitif för de som ska lyssna på predikan av Markus Ahlstrand i morgon i Lycksele kyrka ity kanske ansluter han till något ur dessa imorgon.

Låt er väl smaka här finns påskdagens predikan, och här finns predikan ifrån andra söndagen i påsktiden.

Yoga och annat trams – snart är det påsk

Yoga och samhället

Överallt smyger de sig in: streck-yoga, streck som i yoga följt av ett bindestreck; gravid-yoga, pensionärs-yoga, paus-yoga, lätt-yoga, yoga för dagisbarn eller skolbarn m.m. Det är alltid bara fina rörelser, inget andligt (precis som om en genomsnittlig svensk under de senaste decennierna har tränat upp sitt kunnande inom den andliga sfären så att den kan bedöma andlighet) utan bara mjuka fina rörelser.

Inte bara trångsynta kristna som jag själv känner olust inför detta, utan även andra. En på många sätt underhållande och tankeväckande essä om yoga och dylikt och lite annat var härförleden införd i husorganet: ”Nyandligheten har blivit kvinnokampens asätare”.

Snart är det påsk

Jag tror dock inte att skribenten skulle dela alla mina tankar om andlighet och dylikt, men jag vet ju inte jag har inte frågat. Själv brukar jag nämligen alltid varna för allt som är andligt och ofarligt och be den som grejar med det att fundera på vad för löften och utfästelser den andlighet gör/gjort som man är i kontakt med. Sällan vet någon så mycket om detta och framförallt så verkar det inte finnas så många som vi vet så mycket om och som vi har så stabil grund för att lita på som den klassiske, korsfäste Guden: Jesus Kristus, min och världens frälsare.

Kanske lite tråkigt för någon som söker meningen med livet, att svaret kan finnas om du söker i din närmaste kyrka, det behövs ingen jorden-runtresa eller knepiga meditationsformer, bara en enkel bön om att Jesus ska komma in i mitt liv och då förlåta mig synden som han dött för på korset. Men så enkelt och befriande!

Snart är det påsk, i helgen firar vi att påskveckan börjar genom att minnas hur Jesus red in i Jerusalem, precis som profeterna förutsagt, för att dö i enlighet med skrifterna och sedan uppstå. Är det någon som vi ber för eller tänker på, kanske ska vi bjuda med denne till ett kyrkbesök under den största helgen på året?

Plasen för de flesta kyrkbesök i påsk, Tärna kyrka

Fet tisdag och fet vy

Glad påsk! kan man kanske säga denna karnevaldag?! Eller att nu börjar förberedelserna för att minnas och för att fira det viktigaste som någonsin hänt, både i världshistorien och i ditt och mitt liv: Att Jesus dött och uppstått för att vi skulle kunna vinna evigt liv, syndernas förlåtelse och för att döden, synden och ondskan skulle förlora sin makt över oss.

Under fastan kan vi avstå lite olika saker och företeelser för att kunna fokusera på andra och på vår relation med Gud, men förhoppningsvis blir det en god blandning av säck och aska och av att tillsammans med vår himmelske Faders och den glädje och kraft han ger genom Anden förbereda oss och begrunda det stora i att Gud blev människa för att dela våra villkor och för att ge oss möjlighet att leva i gemenskap med honom!

Delar en vy från Tärnaby som kan få påminna oss om något av den storslagenhet och godhet som Fadern är och vill ge oss!

Fet vy skapad av vår fett goda Far!

Till sist ett par ord ifrån Jesaja:

Detta är den fasta jag vill se:… (Jesaja 58:6 ff)

 

Gott nytt år alla hedningar!

Kanske finns det någon enskild bloggläsare som inte omfattas av denna helgs julfirande, men nog inte jättemånga. I västkyrkan firas nu att också hedningarna (alltså alla icke-judiska folk) också fick del av det fantastiska att Gud blev människa i Jesus, för att rädda oss ifrån synden, döden och ondskan! Stjärntydarna och oxen finns i krubban för att påminna oss om detta.

Oxfri krubba, men en smak av Guds godhet har nog mina konfirmander åstadkommit ändå!

Stjärnan är ett kapitel i sig. Åtminstone två olika konstellationer av planeter och stjärntecken finns noterade under spannet 7-3 f. Kr och en uppblossande stjärna, dessutom finns noteringar om att andra babylonska stjärntydare besökt Rom 66 e. Kr (om jag inte missminner mig på årtalet) i ett liknande ärende. Stjärnan och stjärntydarna är inte lika väldokumenterade som mörkret som föll över jorden när Jesus hängde på korset, men det finns goda kandidater noterade i historia utanför Bibeln för att styrka Matteusevangeliets berättelse. Sådan gillar jag!

Just idag är det dock första söndagen efter trettondagen och vi firar Jesu dop, själva starten av hans offentliga liv. En predikan ifrån förr på temat finns här, texten som är utgångspunkt är den gammaltestamentliga (Jesaja 42:1-7).

Solidaritet i medieskugga på Afrikas horn

Vi har ofta anledning till självkritik, både i vår efterföljelse av kärlekens Gud och i våra prioriteringar av våra resurser och vår tid. Nu på söndag har vi likt de flesta söndagar möjlighet att både be kraftens Gud om att gripa in där hopplöshet råder, och vi har också möjlighet att ekonomiskt stödja de insatser som görs för den akuta situationen och för att långsiktigt stärka regionen.

Afrikas horn och dess svält och dess orsaker och möjliga åtgärder (långsiktigt och akut) hamnar ofta i skuggan av annat.

 

 

Lång fredag

När Vi fick barn så ändrades livet. Kanske inte så oväntat eller så ovanligt? Flera gånger så har jag gått upp kring sex eller halv sju och tänkt: ”Wow, vilken bra natt, han har sovit duktigt!” Så skedde i morse och nu när kvällningen börjat komma så kan jag se tillbaka på en lång fredag, en fredag med vila och arbete och umgänge med familjen. En god fredag helt enkelt!

Denna fredag har jag inte predikat, men väl i påskas, denna predikan har tyvärr inte blivit utlagd förrän nu, här kommer den!

Präst- och diakonvigning

Denna helg är det präst- och diakonvigning i Luleå, den sista av tre helger då det vigts nya kyrkans tjänare. En helg som bara borde framkalla glädje, och visst kan jag stämma in i de ord som ärkebiskop Nathan Söderbloms lär ha sagt till de nya prästerna en gång för länge sedan:

Ni är att gratulera!

Vigselfrågan

Men det är också så att det står lite knackigt till med både teologi och samverkan i vår kyrka. Förra veckans torsdagsdepression, alltså det lite smärtsamt skämtsamma tillmäle som en studiekamrat gav Kyrkans tidning, innehöll somt att fundera över. Det som behandlades då var vigselfrågan, en fråga som jag stilla hoppades skulle börja gå mot sitt slut som debattämne, i alla fall i den inomkyrkliga debatten, eftersom vi har ett kyrkomötesbeslut att förhålla oss till. Beslutet sade förvisso att vi antog en obiblisk vigselsyn, men att både den och den vigselsyn som kyrkan alltid haft, som Jesus hade och som Bibeln fokuserar på, alltså med en man och en kvinna i ett förbund, skulle finnas bredvid varandra.

Förutsättning för att vigas till präst

Men i Kyrkans tidnings rundfrågning framkommer det att man i flera stift ”ser positivt” på att man omfattar den nya synen på vad en vigsel är och att man i Stockholms stift förutsätter att man viger även samkönade par. Ärkebiskop Wejryd betonar dock återigen kyrkomötets beslut, men tar ändå inte tag i det problematiska i att en enskild biskop som han har tillsyn över tar sig alldeles egna friheter (sedan kan det ju ifrågasättas vilken makt som enligt Kyrkoordningen verkligen ligger hos Kyrkomötet/riksplanet och hur mycket som egenligen är stiftens makt i en episkopal kyrka och vilken betydelse det har att Kyrkoordningen säger att församlingen är den fraämsta enheten i Svenska kyrkan, men det är en annan fråga om än viktig, nu är läget att vi ska följa Kyrkomötets beslut vad jag förstår). 

Egen ordning?

En intressant fråga infinner sig, kan ett annat stift/en annan biskop bestämma sig för att endast bejaka kyrkans traditionella syn på äktenskapet? Med biskop Brunnes sätt att argumentera så borde det vara möjligt!?

Internationella reaktioner

Ärkebiskop Wejryd har nu också tagit tag i att besvara en skrivelse i vigselfrågan från våra systrar och bröder i Mekane Yesus-kyrkan, undrar om de blir nöjda? Hoppas att våra relationer i alla fall får fortgå!

Men nog sagt om detta, allt gott och Guds rika välsignelse över er, nya kollegor, önskar jag!

Pingst och Icas öppettider

Pingsthelgen, kyrkans födelse, då Anden började verka i Kristi kyrka. Ibland hoppas man på mer än vad vi ser, Isak skriver och visar gott på det!

Själv hoppas jag att vi tillsammans kan glädjas åt de gåvor som Anden vill ge oss och så kunna tjäna och berätta om Jesus för den mänsklighet som inte vet vad de goda nyheterna är för något. Kanske kan man ana något vad de som inte ännu kommit in i gemenskapen i stor utsträckning kommer att ägna sig åt under denna vackra varma pingsthelg genom att studera vår lokala icabutiks öppettider?

Tyvärr gott om tid för att kurera ett stort alkoholintag?

Vi hoppas och tror att detta inte är orsaken utan att alla ska kunna få en förmiddag i solen på söndagen för att reflektera över Andens utgjutande?

 

Kristus är uppstånden!

Ja det är han sannerligen!

Detta firas med församlingen förstärkt av mina föräldrar!

På påskdagen kommer korset och döden i bakgrunden och livet och Jesu seger i förgrunden

Din händer är fulla av blommor, vem var det du tänkte att ge dem till? Mina blommor var tänkta för Kristi grav. Men han fanns ej där och hans grav är tom. Halleluja, halleluja, halleluja, halleluja. (Svenska Psalmboken nr. 154:1)

Glad påsk!

En ovanlig söndag

Vi går mot sjätte söndagen efter trettondagen, en lite ovanlig gynnare som inte inträffar särskilt ofta. Temat är ”Gud verkar nu” och det kan väl få vara vår bön att Gud ska göra.

Vi går också mot en ovanlig söndag så tillvida att det är en söndag, den första på mycket länge, som inte Hosni Mubarak leder Egypten. Nu går Egypten (under militärens förhoppningsvis temporära ledning) och stora delar av arabvärlden kanske mot en ny tid, eller så blir det en likadan tid, men med andra namn, eller så blir det en än sämre tid, vi vet inte, men vi vet att ”Gud verkar nu” och att vi får be den allsmäktige gripa in även här.

Avslutar med den kollektbön/dagens bön som återfinns i vår evangliebok:

Helige Gud, som alltjämt skapar och ger liv, lär oss att med iver söka din frälsning och i allt ära dig. I Jesu namn. Amen