I dag minns vi hur långt människan kan gå i ondska mot varandra, vi uppmärksammar de som plågades, dödades och vi minns hur man med fasa sa:
”Aldrig mer!!!”

Vi vet att sedan de sista tvingades in i gaskamrarna, sedan de sista tvingats ut på dödsmarscher, sedan de sista dött av att äntligen i befrielsens efterdyningar fått äta sig mätta, sedan de sista räddats av sina skyddspass, så har världen upprepat hatat, förintandet, inte bara mot det judiska folket utan mot den andre; mot:
”den förtryckte, den faderlöse och änkan”
Mot den ofödda, mot den ofärdige, mot den olike, mot hustru, mot dotter, mot kvinna, mot barn, mot Guds egen älskade skapade medmänniska! Så låt oss med Guds kärleksfulla ögon se oss omkring och med hans kraft och vishet gripa in!
Filed under: kristen tro |
Lämna en kommentar