Har tagit en liten paus ifrån sollapandet på vår stillsamma balkong, det blev så varmt att jag kände att en paus skulle sitta fint! Anna-Sara och jag har en lugn dag där nästa projekt är att göra kalops. Daniel däremot, vår vän och blivande kollega ifrån Uppsala, sliter och släpar på mitt kontor i Sankt Olovsgården.
Vi har glädjen att ha Daniel boende hos oss under några veckor, han gör praktik i Sankt Olovs-församling fram till den sjunde juni.
Det är härligt att träffa honom och våra samtal ger dessutom perspektiv på den jag blivit i min yrkesidentitet och ger insikter om skillnaden mellan studier och arbete. Helt enkelt är det som Ordspråksboekn säger:
Järn ger skärpa åt järn, människa åt människa. (Ordspråksboken 27:17) Bibel 2000
Våra samtal och att få arbeta och vila med Daniel har påmint mig i Guds rike och i den kristna församlingen behöver vi varandra.
Filed under: kristen tro, kyrkligt, vänner | Tagged: kristen tro, kyrkligt, vänner |
Livet Gud och allting 
Hoppas han inte tar det personligt :-)
Nyckfelstrisse är lite festlig, hade jag nu varit Tomas Sjödin hade jag väl skrivit en tänkvärd bok om detta med att skräpa ned varandra?!
Haha. Järn ger SKRÄPA åt järn…? Det blev faktiskt lite kul. :) Hälsa Daniel!